Dagens eftermiddag tillbringades en stund vid the Spouting Horn. En turistattraktion som hade gjorts rätt mycket märkvärdigare än vad den var tyckte jag, men visst, nu kan vi ju säga att vi åkt dit. Been there, done that, som det  ju heter på engelska.

Eftrmiddagens turistattraktion bestod av ett ställe där havet tränger in genom ett hål i en lavaklippa och sedan sprutar rakt upp och man får saltstänk över hela  sig själv och sina glasögon m.m. Själv tyckte jag att området, eller parken i och för sig var fin, men samtidigt behövde den också snyggas upp. Den såg lite sjaskig och sliten  ut på sina ställen och kunde verkligen behöva snyggas till lite om den skall fortsätta att kallas tursitattraktion. Visserligen fanns det inget inträde, så kanske det är därför som parken inte sköts om lika bra? Det finns inga extra pengar…? Fast, ja, sliten var ordet.

Hur som helst, visst var det en fin uplelvlse att se vattnet forsa genom hålet i klippan och själv kan jag ju aldrig få nog  och se mig mätt på av det underbara havet, må det vara en liten del av Atlanten eller Stilla havet.