Då åskan går…

… och blixtarna avlöser varandra tätt medan regnet öser ner, känns det minsann motigt att stiga upp en måndagsmorgon. Lillasyster ville  inte åka till skolan. Kom in i Makens och mitt sovrum vid 06.30 tiden och kröp ner på hans sida av sängen:

– Mamma, det regnar. Måste jag åka till skolan idag? Jag vill inte….

Och visst förstod jag henne, fast jag såklart inte lät henne stanna hemma. Själv har jag, som alltid måndagsledligt och mat skall köras hem från butiken igen, men innan dess skall ett Zumbapass klaras av.

Båda barnen befinner sig nu  i sina respektive skolor, Maken söver ner världen på jobbet och själv skall jag byta om till träningskläder. Zumban kommer verkligen att sätta en färgklick på denna gråa början på dagen.

Vi hörs!

His and hers grillar ute på verandan står torra under sina skynken i den hårda vinden och det nerösande renget….

Och så till sist, lite mera Zumbamusik. Bara för att sätta ltie sprätt på denna gråa dag…

Ny Zumbamusik att förgylla helgen med

Det blev ett äntligen ett Zumbapass denna lördagsförmiddag.Gått några veckor sedan sist igen. Naturligtvis kändes det i både armar och ben, men det härliga var, trots uppehållet igen, att grundmotionen verkar I alla fall finnas kvar.

Två rätt nya sånger fanns med i dagens spellista och även om jag inte har ngn häftig liten videosnutt av mig själv i Zumbatagen, så vill jag dela med mig av den härliga sydamerikanska musiken.

Man kan liksom inte göra annat än att gunga med i rytmerna och helt enkelt bli glad av denna härliga musik!

Njut! Och kanske hitta på dina egna Zumbasteg…?!

Slut

Denna tisdagkväll är benen helt slut. Kroppen är helt slut. Knoppen är helt slut och armarna är helt slut!

Det var en dag på jobbet med full rulle och jag tor inte jag satte mig  ner  alls under hela dagen mellan 08.45 till kl.15, förutom tio minuter till lunchen då….

På kvällen åkte jag iväg på mitt sedvanliga Zumbapass som hör tisdagskvällen till och även om det var skönt att motionera  känns det verkligen i kroppen  nu.

Så, här  sitter jag nerbäddad i sängen i min sköna pyjamas och klockan är inte ens 22 och jag sluter just mina blågrå.

Vi hörs kära bloggvänner och bloggläsare! God natt från andra sidan Potten!

 

Postitivt budskap!

Jag har missat en hel massa Zumba pass den seanste månaden, men fick en början igen den här senaste veckan. Det kändes skönt, men också lite ovant eftersom många av sångerna och rutinerna är nya och har kommit till under den seaste månaden då livet har kommit i vägen och jag inte kunnat deltaga.

Vår sista sång, då vi sträcker ut musklerna i ben och armar och hela resten av kroppen med för den delen, fick hela Zumbapasset att avslutas på ett sådant positivt sätt att jag helt enkelt behöver lägga in denna goding  på min blogg. Lyssna på orden och begrunda.Översättning behöver ni väl knappast. Alla kan ju engelska nuförtiden. 😃

Alltid något nytt… blir inte tråkigt på det sättet

Ni som läser och följer denna blogg och kanske också känner mig personligen, vet att jag bott här på andra sidan Potten ett bra tag vid det här laget. Faktiskt längre än vad jag bodde i Jakobstad om sanningen skall fram.

Detta i sin tur gör att det här med kulturchocker mellan sederna och bruket i  Minnesota och sederna och bruket i Jakobstad sällan förekommer. Jag står helt enkelt med varsin fot i vardera kultur. ( anledningen att jag inte jämför med hela USA är att landet är, som ni vet, enormt och kulturen mellan de olika staterna kan variera kraftigt.)

Ibland  händer det fortfarande något som får mig att skaka på huvudet och  försöka  att inte stirra. Något sådant bjöd denna kväll på:

Efter att kvällens Zumbapass på gymet var avslutat gick  jag de många och långa  ( extra långa med trötta Zumbaben…!) trappstegen upp till den övre våningen och damernas omklädningsrum. Eftersom Sonen befinner sig i simabssängen ända till kl.21, hade jag gott om tid att duscha och klä på mig. Tänkte till och med att jag skulle sticka näsan in i bastun för en gångs skull. Vanligtvis gör jag inte det pga av att kvinnor som sitter där invirade i sina handdukar sitter och svettas i den torra värmen. Vatten på stenarna? Nej, naturligtvis inte!

Jag duschade och tog god tid på mig. Tänkte torka av mig i bastun efteråt några minuter och såg fram emot detta. Stängde av duschen, virade in mig i handduken ( som brukligt är!) och stegade mot bastudörren och hoppades att bastun fortfarande var tom.

Tyvärr blev jag besviken. Det satt en kvinna där. Inte invirad i handduken dock, inte naken heller, utan fullt påklädd i en lång bomullskläning och kollade mobilen!! I BASTUN?!

Alltså, nog är vi ju alla uppkopplade på ett eller annat sätt sgs jämnt nuförtiden , men hur många av  er, mina läsare ser till att ni har med era datorskärmar  i bastun av alla ställen?!

Det blev ingen bastu för mig, Jag gick tillbaka till skåpen, hittade mitt, torkade av mig och klädde på mig…

Tydligen har jag inte sett allt detta stora land har att erbjuda ännu… 🤔😉

Loggat in

Jag har länge vetat om det, men inte velat göra ngt åt saken. Eller egentligen inte funnit motivationen. Dock är det nu höst  och dags attdra på sig långbyxorna igen och det faktum att mina jeans är alldeles för tajta, gjorde att jag tog tag i saken.  Dag att banta…igen!

De där vanliga tio kilona som kommer på och sedan tas av igen. Loggade in till  den trogna appen  på mobilen gjorde jag igen, räknar kalorierna för varje måltid, allt som stoppas i munnen. Subtraherar  efter Zumbapass eller annan aktivitet och försöker att inte äta ngt extra.

Efter  bara en dag har det gått väldigt bra och jag har en hel massa kalorier över. men det är bara en dag… Motivationen måste hållas uppe och kilona måste börja rasa, annars  är det inte kul. Mat är god. Jag tycker om att stå i köket och koka och vill följaktligen smaka på vad jag kockar till också.

Hur gör ni andra för at hålla vikten nere? Jag har förstått att det bara blir svårare ju äldre man blir. Tips emottages gärna. Tycker vekligen inte at jag är lastgammal, men så fort jag inte håller koll på vad jag äter och hur mycket jag rör på mig, kommer kilona smygande.

Jag hoppas att jag orkar hålla motivationen uppe och gå ner de där samma tio kilona igen. Vi får se…

Zumba party!

Idag  på eftermiddagen var jag bjuden på födelsedagskalas, och inte vilket kalas som helst, utan ett Zumba kalas! Min väninnna  har en s.k ‘mile stone birthday’ och fyller 40 imorgon. Och hon valde att inte sitta runt ett bord med god tårta, och champagne, utan bjöd istället upp till dans, Zumbdans!  Vi var runt 20 talet inbjudna damer som radade upp oss på studiogolvet i gymet och satte igång.

Flera av oss hade deltagit i Zumba förut, men det var många som aldrig hade varit med om denna härliga motionsform och det märktes att de hade väldigt roligt! Dans är ju en sådan bra motionsform också och kan man inte de rätta stegen, men har rytmisinne så är det bara att njuta av de härliga rytmerna och dansa på.

Det var en fartfylld timme och ett väldigt annorlunda kalas, men väldigt roligt! Egen dryck måste man ha med sig i form i vatten, ingen tårta bjöds det på, utan istället ett trevligt umgänge och en massa danssteg.

Detta tror jag att jag skall göra nästa år då det är min tur att fylla igen! Härligt!