KarantänLivet: fortsätter

Dottern intervjuade för en arbetsplats vid en bygghandel för några dagar sedan. Det behövdes extra personal i avdelningen där det såldes bräder och andra trävaror. Helt OK tyckte Dottern, ansökte och blev sgs genast kallad till arbetsintervju.

Glad i hågen kom hon hem några timmar senare och det visade sig att hon inte alls kommer att sälja bräder! Då kvinnan som intervjuade henne fick reda på att hon studerar blommor och växter, anställde hon henne genast på trädgårdssidan!

Helt fantastiskt tyckte Dottern och vi andra med! Hon kommer att jobba ute, med en hel del kundkontakt visserligen, men som sagt utomhus. Vi får ju se hur det blir på regniga dagar….. femton till tjugo timmar i veckan plus sommarelev på heltid med studier på distans lär nog hålla henne sysselsatt i sommar, trots att hon inte åker tillbaka till universitet i Wisconsin förrän i höst. Vackert så!

Sonen har inhandlat och börjat lära sig de teoretiska studierna för sin pilotlicens. Maken är också väldigt intresserad och igår på eftermiddagen satts det länge vid köksbordet och sågs på korta videosnuttar och man nästan såg hur en viss Son nästan dreglade över materialet.

Ännu har ungdomarna skola i några veckor, men efter att den är klar, blir det nog full fräs på pilotstudierna skulle jag tro.

Inkommande helg planerar Maken en kort avstickare tillbaka till sommarstugan och provianten där behöver fyllas på. Jag gjorde noggranna anteckningar under förra helgens visit och nu under veckan har jag fyllt på en del förnödenheter i lådan som står och väntar på avfärd i garaget. Som jag skrivit i tidigare inlägg, har vi nu tillstånd att åka dit, men det avråds från att handla i de små affärerna i det lilla samhället: ta med dig allt du kan tänkas behöva under din vistelse på sommarstugan. Åtminstone just nu i dagens läge.

Bara att följa råden och göra som vi blivit tillsagda av guvernören i Wisconsin. Inskaffa det vi behöver här i Förorten och helt enkelt ta det med oss.

Svärfar. Han fyllde 82 år i går. Vad köper man åt en Svärfar som har allt, inget vill ha och bara vill bli ihågkommen. Jo, man sätter en hejdundrande Dotter till att baka i köket och ber henne tillreda en citron och marängpaj, som råkar vara hennes farfars favorit!

Någon timme efter att den har kallnat sätter hon sig i bilen och kör iväg med denna vackra skapelse. En mycket överraskad och glad Svärfar och farfar mötte i dörren. Så mycket mera behövs faktiskt inte än en hembakad favoritpaj och att bli ihågkommen på sin bemärkelsedag.

I övrigt knallat livet på. Både kontakt med Finland och Sverige har jag haft idag! Ett långt och trevligt telefonsamtal med en viss Syster Yster i Jakobstad och en massa chattande med en viss Kusin Vitamin i norra Sverige. Den där tekniken gott folk….. den är underbar!

Irritationsmoment har det minsann funnits idag också…. Minnesotas karantän lyfts inkommande måndag som jag skrev i mitt tidigare inlägg och folk tror, precis som både jag och Maken befarat, att nu är det fritt fram! Covid är ett minne blott och nu skall det här levas loppan och allt går tillbaka till det normala…!

Håhåjaja…. Viruset existerar i allra högst grad fortfarande, men det verkar en del har glömt bort så där lite bekvämt bara. Att vi inte skall träffas i grupper på större än tio personer, bära munskydd i affärer, endast handla på vissa tider och låta de äldre och riskgrupperna handla på de andra tiderna… allt detta gäller ännu, men det tyckts ha glömts bort.

För ngn vecka sedan intuberade Maken en patient på det större sjukhuset där han arbetar ibland. Denna patient var 31 år och hade insjuknat i Covid. Hans släkt hade träffats under påsken, trots att man egentligen inte skulle. Ngn på festen bar på smittan utan att veta om det och tio stycken av släktingarna insjuknade. Nu har njurarna på denna patient gett upp och han behandlas med dialys. Chansen att han överlever är liten….. Han är alltså 31….

När jag berättar sådant här åt bekanta, så verkar de bli lite fundersamma ända. Detta med Covid är faktiskt inte påhittat ävenom medierna gärna gör sensation av det hela. Det är på riktigt och viruset kan drabba precis vem som helst, på vilket sätt som helst.

Men hur får man folk att förstå….?