Incheckade och blogguppehåll

Här sitter vi på flygfältet i Minneapolis Lillasyster och jag. Väskorna ( 2 till antalet) är inlämnade, vi är incheckade och har gått igenom säkerhetskontrollen.

Ute är det hett, igen över +30 och luftfuktigheten är över 70%. Tack och lov för luftkonditioneringen på flygfältet eftersom vi är iklädda långbyxor och halvlånga ärmar!

Norska, finska och isländska har vi redan hört, så det märks att vi är på väg österut. Familjen framför oss i kön då vi checkade in är på väg till Hfors och pratar finska/engelska. Mamman i familjen gjorde stora ögon då hon råkade höra att våra väskor skulle till Vasa!

Nu blir det blogguppehåll i veckorna två tills vi är tillbaka på amerikansk mark. Då får det bli sammanfattning av hemmavistelsen.

På återhörande kära läsare. Om lite över en timme sitter vi på planet! 😃🇫🇮🇺🇸

Den första för säsongen

Regnbåge alltså. Eftermiddagens tjocka luft och +32 utlöstes ikväll i en ordentlig, välbehövlig storm med piskande regn mot rutorna och blixtrar som gick rakt ner i marken från himlen. Både mäktigt och otäckt på samma gång. Ett sådant där oväder där man känner sig väldigt liten mot vädrets makter.

Men efter regn ( åska, vindar, hagel och blixtar) kommer solsken och ofta också regnbågar här där vi bor. Dessa oväder kommer vanligen igång på kvällskvisten efter att den heta och fuktiga sommarluften fått samlas hela dagen varpå regnbågarna alltid syns på den östra sidan av himlen.

Det blev lite extra spännande ikväll då hundarna fick tag på en liten mullvad som räddades av Dottern och som tack bet denna henne i tummen! Ett litet hack syntes, men man vet ju aldrig med vilda djur. Ett telefonsamtal gjordes till kliniken där det menades att hon borde kanske få en förebyggande dos av antibiotika! Maken tyckte vi avvaktar över natten. Likadant tyckte Dottern, som nu har krupit i säng.

Det blev, som sagt, en rätt spännande kväll…

Avvinkad

Gruppen var inte så stor som åkte idag på eftermiddagen, men roligt hoppas jag att de får i alla fall.

Det är ungdomsläger denna vecka och Sonen är med för första gången. Inte ett skriftskoleläger som jag var med om i Pörkenäs som 14 åring, men likväl ett läger som måste erfaras då ungdomarna på nian deltar i skriftskolan.

Kom ihåg att alla kyrkor är ‘frikyrkor’ här. Statskyrkan i USA finns inte, så alla kyrkor /församlingar understöds av sina medlemmar och har också lite varierande scheman och program. Skriftskolan i vår förra kyrka tog hela tre skolår med konfirmationen på hösten under det fjärde året. I vår nya församling är skriftskolan endast ett år och Sonen kommer att konfirmeras i september.

Först skall dock detta ungdomsläger avverkas. Gruppen på bilden ovan åkte idag på eftermiddagen och kommer att tillbringa inkommande vecka i Stewartville, som ligger ca.200 km om söder om Tvillingstäderna men i staten Minnesota. Ungdomarna skall måla, spik och speciellt hjälpa äldre som fortfarande bor hemma och som behöver hjälp med olika projekt hemma, på deras gårdar etc.

Sonen ville faktiskt inte åka då jag hjälpte honom packa igår kväll, men efter att han såg hela gruppen idag, och märkte att han faktiskt kände alla deltagarna, blev han mycket gladare och jag tror veckan kommer att bli mycket givande för honom. Han har ärvt Makens ‘händiga händer’ och det han inte listar ut, lär han sig fort. Han är artig och belevad och kommer bra överens med andra, så jag tror veckan kommer att bli mycket bättre än väntat.

Han kommer inte hem förrän på lördagen och då är mamman redan på andra sidan Potten i Jakobstad. Detta i sin tur leder till att vi inte träffas på två och en halv vecka! Känns lite märkligt nog för modershjärtat skall det medges….

Sommarträff för bästisarna

Det har inte varit lätt för de tre bästisarna att träffas i sommar. De bor alla ganska långt ifrån varandra och de har alla digra sommarprogram. En av flickorna har föräldrar som båda jobbar utanför hemmet och hon tillbringar det mesta av veckan på eftis. Lillasyster har ju rest land och rike runt (nästan) hittills i sommar och inkommande vecka bär det av igen för henne.

Senaste helg bad Lillasyster mig ta kontakt med de andra mammorna och vi lyckades få till en träff idag, fredag.

På eftermiddagen kom kompisarna hit till oss på besök, hitkörda av sina respektive föräldrar och vilken eftermiddag det blev…! Skratt, rop och glada skrik, fniss och visk, visk, visk hela eftermiddagen lång. Precis som det skall vara då man är i den där tokroliga, barnsliga och snart tonåriga åldern.

Trots hettan idag blev det ingen simning, vilket var lite synd, men flickorna hittade på en massa tokroligheter ändå

Som till exempel att spela det helgalna spelet  ‘Pie Face Show Down‘  där förloraren får ansiktet täckt i grädde!

Eftersom flickorna hade så roligt ihop beslöt jag att det fick bli besök på skräpmatsrestaurang på kvällen. De valde en nyare pastarestaurang och alla beställde samma mat förstås, för så gör väl riktigt goda bästisar skulle jag tro….?

Efter middagen åkte vi hem igen och flickorna hade tid för ytterligare bus och fniss innan respektive föräldrar kom och hämtade dem och det var dags för stora tårar nästan.

I början på september börjar de alla i mellanskolan, två av dem i samma skola och en av dem i en annan. Vi hoppas att de alla kan hålla kontakten, men vi får ju se vad det blir till…..

Sista skörden?

Heja 14 stjälkar rabarber plockade jag idag på eftermiddagen till att ha att göra en efterrätt med. Det blev ett riktigt bra rabarberår i år, men nu säger Svärmor och experterna att det är slutplockat för säsongen.

Efter månadsskiftet juni/juli är rabarbersäsongen över och rabarbern behöver få ta igen sig till nästa säsong igen.

Min kära Svärmor hade rått mig att inte plocka rabarber längre i sommar, men eftersom jag inte var så säker på om detta stämde, kollade jag nätet. För som ni alla vet är allt som hittas på nätet helt sant och riktigt! 🤔😉

Så jag kollade med Herr Google och mycket sant, nu är det slutplockat för den här gången.

Dock tar jag gärna emot recept på det som ni bakar/kokar på rabarber. Jag kokade rabarberkräm åt familjen för ngt år sedan, och de tyckte jag var smått knäpp: soppa på rabarber?! Hur äts en sådan?!

Ja, ja, olika länder, olika kulturer, seder och bruk.

Soppan/krämen gillades dock, trots allt, men de äldre släktingarna tyckte nog att jag var en aningen märklig ändå…. det bjuder jag på! 😃

Lycka

Maken åkte iväg i den tidiga morgonstunden. Han hade en idé, men ville inte säga något innan han hade diskuterat idén ytterligare med båtaffären.

Dimman låg tät över stugan och sjön efter nattens regn. Det såg ut att bli ännu en gråmulen, rätt dyster dag.

Sonen steg upp vid halv tio tiden, på lika uruselt humör som han hade gått och lagt sig med igår kväll. Båren fungerade inte.

Vid tiotiden bröts molntäcket upp av en morgonsol så varm och vacker att jag inte riktigt trodde det var sant!

Jag satte mig ute på verandan med mina rostade brödskivor. Tänkte det var bäst att njuta nu medan solen befann sig på rätt sida av molnen.

Någon timme senare kom Maken hem igen, bytte kläder, tog med några verktyg och gick sedan direkt ut till bryggan och båten. Sonen följde med och såg en smula hoppfull ut.

Inte ens fem minuter senare brummade motorn igång! Jag, som jobbade med tången på stranden, undrade om jag hade hört rätt. Motorn stannade och sedan brummade den till igen!

Efter vissa rådslag med experterna på båtaffären hade de kommit fram till att det kanske var en viss knapp som var lös. Sagt och gjort! Maken kollade denna knapp, spände fast den igen och motorn var glad och nöjd!

Sonens lycka kände inga som helst gränser och efter att en provkörning hade skett för att kolla att allt fungerade som det skulle, blev det åka av!

Solen bjöd på en helt fantastiskt vacker dag! Den fortsatte skina hela dagen och det blev hela tre åkturer med båten innan klockan var 18 och det var fiskmännens tur att ta över sjön.

Imorgon, onsdag lovas en lika vacker dag och ännu varmare, runt +31! Det lär skall bli mera båtäventyr då….

Inte riktigt som vi tänkt oss

Måndagen började med regn, men åskan och de hårda vindarna slapp vi i alla fall. Sjön var alldeles spegelblank och efter en rafflande runda med spelet Risk upphörde regnet. Sonen deklarerade med glädje att det var dags att gå ut och provtesta båten och ‘the tube‘!

Sagt och gjort. Maken och Sonen gick ut till båten. Nu skulle det köras och sedan skulle Sonen ligga på madrassen inköpt enkom för detta ändamål och bli dragen av denna båt.

Ut till bryggan bar det och glada i hågen var dessa pojkar i mitt liv.

På bilden ovan ses denna gröna madrass som dras efter båten. Precis som vattenskidor, men man ligger på den istället för att stå på den. ( tube kallas de på engelska. Det hela började nämligen med att man låg på innerdäck som drogs bakom båten.)

Båten backades ut ur sitt nya ‘garage’ och parkerades parallellt med bryggan. Sonen skulle just till att fästa linor i aktern på båten och så öppnades skyarna och regnet var ett faktum- igen! Och inget litet, stilla sommarregn handlade det om heller utan snarare ett störtregn som piskade ner mot allt och alla där på bryggan. Maken skulle snabbt parkera båten på rätt plats under tak igen och så kom nästa bakslag- den startade inte!

Med hjälp av åran i båren stakade han sig och båten under taket. Väl där fortsatte han att jobba med motorn för att försöka få igång den. Den var och är helt onekligen obrukbar och en mycket besviken Son och inte en så liten irriterad Make åkte senare på dagen iväg till båtaffären därifrån denna båt inhandlades i vårvintrars.

Jodå, en mekaniker skall komma ut till stugan och ta sig en titt på motorn. Dock kunde det inte lovas när, troligtvis i slutet på veckan.

Hemkomna till stugan provade Maken ett och annat. Han är av naturen händig och är inte helt bakom flötet då det kommer till motorer.

Dock hjälpte inget och nu sitter vi här- utan snus i åttio dagar, försmäktar vi på denna ö…. eller ngt i den stilen….