So.Done.With. This

Den känslan vaknade jag med. Ville inte stiga upp, ville inte spendera en till dag hemma. Ville ut. Ville tillbaka till jobbet med våra härliga småttingar, ville tillbaka till det gamla livet med allt det normala.

När jag tittade ut och såg detta blev jag ju inte gladare förstås. Visserligen smalt allting ganska hastigt, men ändå. I måndags satt vi som bekant i shorts ute och idag åkte jag till mataffären i dunjacka.

Jo, för till mataffären åkte jag faktiskt och det var första gången på en vecka som jag hade åkt någonstans. Det var nästan ren eufori att köra de 2 km i snålblåsten och snön som vräkte ner!

Vid mataffären var det mesta sig likt, förutom då skyltar som ovan. På golven finns det också olika klistermärken att påminna kunderna om hålla sig på 6 fots avstånd, vilket på europeiska blir 2 m. Samma regler som hemma i Finland alltså.

Många av kunderna och en del av de anställda bar munskydd, men jag måste säga att jag är lite skeptisk till dessa, så jag har inget. Eller egentligen är jag inte så skeptisk när det kommer till munskydd, men mera mot användaren. Dessa skydd skall av och på på ett visst sätt ( endast vid öronen), man får inte röra vid dem framför munnen och näsan, många skyddar endast munnen och inte näsan och där är det ju ingen vits med dem och så skall de antingen kastas bort efter att de använts om de är avsedda för att användas en gång eller om de är hemsydda, skall de tvättas innan nästa användning. Inte lite att tänka på där.

Ändå var det skönt att komma sig iväg till affären, det måste jag nog säga och humöret blev med ens bättre. Ännu vågar jag inte riktigt påstå att jag klarar av tre veckor till av detta, men egentligen blir det ju nog flera än tre veckor i och med att inte allting kommer att gå tillbaka till det normala direkt. Och egentligen kommer inte samhället helt att gå tillbaka till det normala innan vi har ett vaccin eller ngn slags medicin mot detta. Detta virus är nog här för att stanna, tyvärr.

Väl hemkommen igen hjälpte de duktiga barnen mig med att packa upp maten och sedan satte jag igång med att göra en lasagne åt oss och en åt Svärföräldrarna. De bor rätt nära oss, så efter att den var klar täckte jag den med folie och körde hem den till dem. Enkelt för dem bara sedan att lägga i ungen och ngn timme senare har de middagen färdig. Gladare äldre par fick man leta efter!

Kvällen avslutades med ett insatt zumbapass och det var verkligen roligt och välbehövligt! Min instruktör tyckte att hon skulle ge oss ett till pass denna vecka Och lade ett till på schemat för denna skärtorsdagskväll. För, hörni, det är faktiskt skärtorsdag…. Fast riktigt så känns det inte just nu….

Imorgon är det Långfredag och nya tag.