Etthundra gäster?! Ve och fasa!

Ja, skall man ha så många gäster, alla på en och samma gång och från alla håll och kanter i världen då är det nog bäst att ta fram dammsugaren!

Vilket jag gjorde idag på eftermiddagen eftersom vi hade en svalare dag med torra vindar och inte varmare än 24 grader. Skönt! Då finns det energi och ork att dammsuga och göra hemmet i skick!

Nja, kanske inte riktigt ändå. Det är ju nog fortfarande Corona/Covid tider ( hemma i Norden verkar ni köra med Coron benämning och här kör vi med Covid benämning. Dock orsakas ju normala förkylningar också av virus som hör till Corona familjen…) och åtminstone hos oss skall man inte samlas inomhus hos folk ännu. ( Grupper på uppemot 250 får nu samlas utomhus. Dock stiger alltjämt fallen med Covid i Minnesota, om än inte lika snabbt som tidigare.) Så kanske det är bäst att inte alla dessa gäster kommer på lördagen i alla fall…..

Dock finslipas det till tusen och spelas och spelas och spelas ännu lite till. På den där harpan som flyttade hem till oss i början av maj. Inkommande helg är det nämligen solokonsert som ges av en viss Lillasyster. Hon studerar enligt Suzuki metoden, vilket går ut på att lära sig spela ett instrument mestadels på gehör. Att lära sig läsa musik kommer i andra hand.

Lillasyster har precis blivit färdigt med sitt fjärde studieår i harpspelets konster och den tredje bok i Suzuki metoden och nu skall det då bli solokonsert.

Dock inte hemma hos oss med ett hundra stycken åhörare, utan hemma hos oss via Zoom med runt etthundra inbjudna gäster!

Så, den där dammsugningen, som nog var då så viktig eftersom det kryllade av hundhår över hela golvet, var nog mest för familjen vår ändå.

För tänk om det faktiskt kom ett hundra gäster på besök…. Ve och fasa!