Dottern var arg som ett bi då hon messsde tidigt igår morse från bussen på väg till sin första föreläsning vid universitetet. Hon hann med bussen, men hade vaknat nio minuter före hon måste gå iväg till busshållplatsen efter en rejäl försovning.

Hon gissade att anledningen till denna försovning nog berodde på en viss väckarklocka som hörde till rumskompisen. Denna väckarklocka hade nämligen varit inställd på att börja ringa kl.03.00! Den ringde och ringde och dess ägare vaknade inte av eländet och till sist måste Dottern klättra ner från sin högsäng för att stänga av oljudet. Sedan klättra upp igen och försöka somna om efter att nu förstås vara klarvaken.

Men den påföljden att hon själv stängde av sin väckarklocka när den började ringa runt halv sjutiden, dock en mera human tid på dygnet att stiga upp.

Dottern hann till sin föreläsning och jag bad henne diskutera saken med rumskompisen, vilket hon sedan gjorde senare på kvällen.

Jodå, rumskompisen visste mycket väl att hon hade ställt väckarklockan på ringning vid tre tiden på morgonen, men hade inte hört den pga att hon sover med öronproppar…. Däremot hade hon hört att man egentligen skall dela upp sitt natt i två fyra timmars skiften och det var det hon hade tänkt göra den natten. Alltså först sova i fyra timmar, sedan vaka en stund för att låta kroppen vakna och sedan bli trött igen och sedan sova i fyra timmar till!

Jag skrattade så jag trodde jag skulle kikna! Alltså, tonåringar! Jag frågade Dottern var rumskompisen hade lärt sig detta och hon svarade att hon inte visste, men att hon föreslog åt rumskompisen att det kanske vore bäst att experimentera med detta skiftessovande nästa år när de inte längre delar ett rum….

Tack och lov höll hon med och förhoppningsvis har rumskompisarna återställt friden i sitt lilla krypin….

Dottern och rumskompisen förra sommaren då de träffades för första gången.