Öga för färg och form

Min konstnärliga Dotter, som mitt i alla har blivit hejdunderligt intresserad av blommor och växter fick en uppgift igår av mor och far och tog tag i den direkt. Plantera blommor i krukorna framför och bakom vårt hem och göra det riktigt snyggt. Det borde inte frysa ute nu längre, så här i slutet på maj, även om det endast var kring fem grader över plussträcket imorse då vi steg upp…!

Medan hon, med Maken åkte till blomsterhandeln för att handla blommor, höll jag på med annat och såg inte på så noga vad som pågick efter att de kom hem igen och satte igång med att plantera.

Efter att hon var klar och ville visa mig sina färdigheter kunde jag lugnt konstatera att detta jobb kommer i fortsättningen att tillhöra Dottern med sinne för färg och form!

Eller vad sägs om krukan framför garaget?

Eller den som står på framsidan av vårt hem?

Eller blomlådorna på baksidan av vårt hem?

Eller blomkrukorna på den bakre verandan( under blomlådorna)?

Jag kan plantera, inga problem, men det här med att kombinera rätt och få det att se alldeles fantastiskt snyggt ut, det får jag nog som sagt lämna till Dottern hädanefter!

Ny Zumbamusik att förgylla helgen med

Det blev ett äntligen ett Zumbapass denna lördagsförmiddag.Gått några veckor sedan sist igen. Naturligtvis kändes det i både armar och ben, men det härliga var, trots uppehållet igen, att grundmotionen verkar I alla fall finnas kvar.

Två rätt nya sånger fanns med i dagens spellista och även om jag inte har ngn häftig liten videosnutt av mig själv i Zumbatagen, så vill jag dela med mig av den härliga sydamerikanska musiken.

Man kan liksom inte göra annat än att gunga med i rytmerna och helt enkelt bli glad av denna härliga musik!

Njut! Och kanske hitta på dina egna Zumbasteg…?!

En ledig tisdag

Vårlovet fortsatte idag och jag började dagen med att åka till en ny favoritaffär då det kommer till kläder. Denna affär är ämnad för oss medelålders kvinnor som inte riktigt vill klä sig i samma stilar som 19 åringar längre, men inte helt vill drapera sig i tantkläder ännu. Jag upptäckte denna affär förra sommaren och har med jämna mellanrum besökt den, så nu börjar jag ha en del trevliga kläder därifrån.

Idag kom jag inte ut tomhänt  därifrån heller. Vårens rea var i full gång och om man köpte tre toppar fick man trettio procents rabatt på hela kalaset! Eftersom jag ännu hade ett gåvokort från i julas av Maken, spenderade jag lite mera än vad jag normalt spenderar i gången. Tre snygga toppar fick jag med mig i kassen innan jag åkte vidare. ( tyvärr blev det inga foton tagna…)

Nu fortsatte jag norrut från vår lilla förort till nästa förort där jag skulle träffa min väninna som blev mormor för två veckor sedan. Det var dags för en lunchträff med tillhörande uppdatering om hur det går för den nya, lilla familjen.

Vi satt i över två timmar och diskuterade. Det var en trevlig stund, verkligen och det gladde mig att höra att det  hittills går det relativt bra för den lilla familjen. Knapert har de, men detta var ju väntat. Bebisen växer och verkar utvecklas som han skall, och sover ändå rätt mycket på nätterna.

So far so good…. 

Efter den trevliga lunchträffen åkte jag hem i det soliga, men rätt kyliga vädret. Det var nästa dags för Lillasyster att anlända hem från skolan och strax efter det skulle middagen sättas igång eftersom kvälen var fullspikad med annat.

På kvällen, efter intagen snabbmåltid bestående av bacon och äggröra, åkte Lillasyster och jag till den nya Mellanskolan där hon börjar i höst. Denna marskväll skulle bl.a tillbringas med att gå omkring och bekanta sig med skolan. Lillasyster, som varit en aningen nervös inför denna nya skola, har ju varit vid Mellanskolan förut. Båda hennes äldre syskon har ju gått i samma skolan. Ändå var det roligt för henne att gå runt och dessutom träffa så många andra elever  som hon kände. Hon är verkligen inte den enda femteklassare som byter skola i höst! Och har  följaktligen  ingen orsak till att vara nervös.

Nu är det sena kvällen och dags att knyta sig. Det blev en fullspikad tisdag, men en trevlig sådan. Imorgon, onsdag, kommer värmen till Förorten. Hela +19 har det utlovats! ( Och sedan tillbaka till mera normala vårtemperaturer redan följande dag… I Mellanvästern kastar det tvärt!)

God natt kära läsare!

Lillasyster i hennes party outfit för några veckor sedan då hon skulle ha kompisar på besök att sova över…

Postitivt budskap!

Jag har missat en hel massa Zumba pass den seanste månaden, men fick en början igen den här senaste veckan. Det kändes skönt, men också lite ovant eftersom många av sångerna och rutinerna är nya och har kommit till under den seaste månaden då livet har kommit i vägen och jag inte kunnat deltaga.

Vår sista sång, då vi sträcker ut musklerna i ben och armar och hela resten av kroppen med för den delen, fick hela Zumbapasset att avslutas på ett sådant positivt sätt att jag helt enkelt behöver lägga in denna goding  på min blogg. Lyssna på orden och begrunda.Översättning behöver ni väl knappast. Alla kan ju engelska nuförtiden. 😃

2 x 4 h

Dottern var arg som ett bi då hon messsde tidigt igår morse från bussen på väg till sin första föreläsning vid universitetet. Hon hann med bussen, men hade vaknat nio minuter före hon måste gå iväg till busshållplatsen efter en rejäl försovning.

Hon gissade att anledningen till denna försovning nog berodde på en viss väckarklocka som hörde till rumskompisen. Denna väckarklocka hade nämligen varit inställd på att börja ringa kl.03.00! Den ringde och ringde och dess ägare vaknade inte av eländet och till sist måste Dottern klättra ner från sin högsäng för att stänga av oljudet. Sedan klättra upp igen och försöka somna om efter att nu förstås vara klarvaken.

Men den påföljden att hon själv stängde av sin väckarklocka när den började ringa runt halv sjutiden, dock en mera human tid på dygnet att stiga upp.

Dottern hann till sin föreläsning och jag bad henne diskutera saken med rumskompisen, vilket hon sedan gjorde senare på kvällen.

Jodå, rumskompisen visste mycket väl att hon hade ställt väckarklockan på ringning vid tre tiden på morgonen, men hade inte hört den pga att hon sover med öronproppar…. Däremot hade hon hört att man egentligen skall dela upp sitt natt i två fyra timmars skiften och det var det hon hade tänkt göra den natten. Alltså först sova i fyra timmar, sedan vaka en stund för att låta kroppen vakna och sedan bli trött igen och sedan sova i fyra timmar till!

Jag skrattade så jag trodde jag skulle kikna! Alltså, tonåringar! Jag frågade Dottern var rumskompisen hade lärt sig detta och hon svarade att hon inte visste, men att hon föreslog åt rumskompisen att det kanske vore bäst att experimentera med detta skiftessovande nästa år när de inte längre delar ett rum….

Tack och lov höll hon med och förhoppningsvis har rumskompisarna återställt friden i sitt lilla krypin….

Dottern och rumskompisen förra sommaren då de träffades för första gången.

Då mamman skickas ut i skoärenden

Tofflorna som jag hade köpt åt flickorna till julklapp var för små. Trodde att jag hade köpt tillräckligt stora, men ack nej, de var  som sagt en storlek för små.

Dottern som går, går och går över hela universitetsområdet har gått hål på sina tennisskor och behövde nya. Sonen, som går, går och går i de långa hallarna och korridorerna i gymnasiet ( 3 000 elever. Ingen liten skola…) hade också ett begynnande hål i sina tennisskor och behövde nya.

Dock ville han inte komma med att handla skor främst pga att Dottern och jag hade ytterligare ärenden att ta hand om efter skoköpet.

Istället bad jag Sonen att hålla koll på  sin mobil och så skulle jag skicka bilder på skor som jag trodde han skulle vara intresserad av. Både Maken och jag har båda utdelats stora fötter, altså är ungdomarna i familjen inget undantag.

Jag visste vilket skomärke Sonen var intresserad av, så det var bara att stega till herravdelningen i skoaffären efter att Dottern och jag hade hittat tofflor åt henne och hennes syster.

Urvalet var riktigt bra, trots så några dagar efter jul och bilderna regnade in till Sonens mobil. Han är inte den som velar och tvekar, utan när han får syn på ngt han gillar, väljer han direkt!

Efter en del meddelanden fram och tillbaka valde han den skon med lite blått på. Väl hemkommen tog han emot skolådan och satte på sig det nya paret direkt för att prova.

Jodå, de passade perfekt och Sonen ( och mamman) var mer än nöjd!

Loggat in

Jag har länge vetat om det, men inte velat göra ngt åt saken. Eller egentligen inte funnit motivationen. Dock är det nu höst  och dags attdra på sig långbyxorna igen och det faktum att mina jeans är alldeles för tajta, gjorde att jag tog tag i saken.  Dag att banta…igen!

De där vanliga tio kilona som kommer på och sedan tas av igen. Loggade in till  den trogna appen  på mobilen gjorde jag igen, räknar kalorierna för varje måltid, allt som stoppas i munnen. Subtraherar  efter Zumbapass eller annan aktivitet och försöker att inte äta ngt extra.

Efter  bara en dag har det gått väldigt bra och jag har en hel massa kalorier över. men det är bara en dag… Motivationen måste hållas uppe och kilona måste börja rasa, annars  är det inte kul. Mat är god. Jag tycker om att stå i köket och koka och vill följaktligen smaka på vad jag kockar till också.

Hur gör ni andra för at hålla vikten nere? Jag har förstått att det bara blir svårare ju äldre man blir. Tips emottages gärna. Tycker vekligen inte at jag är lastgammal, men så fort jag inte håller koll på vad jag äter och hur mycket jag rör på mig, kommer kilona smygande.

Jag hoppas att jag orkar hålla motivationen uppe och gå ner de där samma tio kilona igen. Vi får se…