Lexi och jag!

Jag har varit lite feg att köra Teslan, som vi gett namnet Lexi. ( Jo hos oss har bilarna namn. Bara för att…) Det är inte så ofta den är hemma i all fall. Lägg därtill att jag inte åker speciellt vitt, brett och långt nu under denna pandemi som ständigt ökar igen. Lika bra att stanna nära hemmet i Förorten då.

Igår skulle jag däremot ta mig till frissan. Denna frissa har jag gått till de närmaste 20 plus åren och hon jobbar vid en frisersalong i en annan förort ca. 30 min från vår. Förorten där vi först hyrde lägenhet då det begav sig som nygifta!

Maken skulle till bygghandeln och behövde få använda den större bilen, min bil. Han tog mig ut till Teslan i garaget igen för att lite ge mig direktiv och instruktioner igen så att jag visste vad jag höll på med.

Efter en fem minuters snabbgenomgång backade jag ur garaget i rymdskeppet som jag kallar Lexi! Tyst som en mus går den ju och rolig är den att köra! Den är stadig på vägen till följd av det jättelika batteriet som sitter under hela bilen i golvet. Det blir säkert en mycket bra vinterbil har jag på känn eftersom den är så tung.

Att inte bromsa annat än när man skall sätta i växeln känns ännu minst sagt främmande, men jag lär mig. För att bromsa en elbil lyfter du helt enkelt foten från pedalen och den bromsar automatiskt. Detta i sin tur laddar batteriet, vilket ju inte är så dumt.

Jag och Lexi kom alldeles helskinnade till och från frissan igår. jag fick radion och ventiler att fungera och lärde mig en hel del annat om vad som finns att erbjudas på den stora skärmen. Som för övrigt är mycket lätt att läsa medan man kör.

Något som jag däremot inte använder då jag kör detta rymdskepp är autopiloten. Den är ryckig och knyckig eftersom det fortfarande är ett forskningsprojekt mer eller mindre. Jag har suttit på då Maken har använt den och jag tycker alltså inte alls om hur knyckigt det känns. Däremot är det ju nog lite häftig att iaktta Maken där han sitter med händerna i famnen och ser ut på vägen medan Lexi kör. Ungefär var 10- 15 sekund måste han röra vid ratten för att visa åt Lexi att han är vaken och alert och håller ett öga på bilen och trafiken runt omkring sig.

Idag körde jag Lexi till mataffären fram och tillbaka. Det var verkligen inte alls spännande eftersom vi bor så nära, men på vägen dit torg jag en omväg så att jag skulle få köra lite längre…!

Jag lär nog bli astronaut och köra rymdskepp jag med…!