Varje år testas eleverna i Lillasysters lågstadieskola hur bra deras läsning är. Eller hur långt deras läsning har kommit. Alla elever har individuella mål vad gäller både läsning och matematik beroende på hur snabbt de lär sig. På sensommaren innan skolåret åter börjar testas alltså elelverna för att lärarna skall få en inblick hur varje elev klarar sig.

Igår, tisdag, hade Lillasyster tid  att läsa med sin nya klasslärare på eftermiddagen. Vi hade fått brevet medan vi var hemma i Finland med tiden som hade getts henne och då fick vi också veta vem som skulle bli hennes klasslärare i år. Vi blev väldigt glada och nöjda när vi fick veta att Lillasyster skulle få samma lärare på tvåan som storabror hade haft. Denna lärare, eller engetligen ‘fröken’ som vi sade när jag gick i Bonäs skola för evigheter sedan (!) är en väldigt snäll kvinna, mamma själv till nu två äldre barn,barnkär och besitter en stor portion tålamod. Jag tror att hon kommer att bli perfekt för en sprallig Lillasyster, som i regel är snäll, glad, lär sig lätt, men har grymt svårt  att sitta stilla, speciellt under lektionerna.

Eftersom föräldrarna uppmanas att vänta utanför klassrummet medan läsandet pågår, fick jag bara tjuvlyssna lite utanför medan Lillasyster läste. Det lät bra det jag hörde. Vi hade övat de senaste två veckorna, eftersom hon hade läst så lite under sommarlovet, men läsandet verkade sitta där det satt i våras.

Det var roligt att träffa Mrs.C igen och hon verkade glad att ha fått Lillasyster i sin klass. Hon kom ihåg en massa detaljer om sonen och till och med detaljer om hunden vår och det var ju ändå fyra år sedan som Sonen hade henne! Imponerande!

Eftersom vi hade kommit i god tid före utsatt tid, fick Lillasyster lite tid att leka på skolgården, som hon inte hade sett sedan i början på juni. Jag  tror att detta smällde högst av allt!  Det var roligt att träffa och läsa för Mrs. C, men det var änu roligare att få klättra och hänga upp och ner…! 🙂