Lillan och jag åkte iväg på öppet hus i kväll, och vad roligt det blev!

För ett år sedan började hon på gymnastik vid ngt som skulle motsvara Arbis där hemma. Hon hade skoj och trivdes som fisken i vattnet. Hon deltog en termin förra sommaren och en senaste höst, på två olika förorter och deras respektive Arbis kurser. ( Här kallas det ‘Community Education‘.) Nu i sommar har hon också deltagit i gymnastiklektioner i förorten där vi bor, men hon liksom stampade på stället. Kursen har haft trevliga och snälla tonåringar till instruktörer, men det har varit mest lek och inte så mycket instruktion verkar det som. Lillan, som till naturen är hur vig som helst och kan klättra sgs vad som helst, behövde få mera ut av sina gymnastiklektioner tyckte både Maken och jag.

Sagt och gjort  och så åkte vi till en riktig gymnastikskola i kväll…  och kom hem med Lillan anmäld till lektioner  hela skolåret!

Hon var naturligtvis själaglad och jag var mer än nöjd. Under det senaste året har hon te.x nästan lärt sig att hjula. Hon kunde det mesta förutom att hon inte fick benen upp i luften. Efter ca. 5 minuter med en instruktör i kväll hade hon lärt sig tekniken! Instruktören var snäll och trevlig, men hade också en helt annan pedagogik och Lillan fattade galoppen direkt. Gjorde som instruktören sade och vips, hjulade hon!

Hon log lyckligt mot mig och efter ytterligare lite instruktion tog jag Lillan till sidan, bytte till svenska och frågade henne:

– Vill du börja här?

– Ja!

– Då går jag och anmäler dig direkt.

– Tack mamma!

Alltså stegade jag direkt iväg till kontoret och anmälde henne. Vi kom in till lektionerna som vi ville ha, lördagar kl.10 för hela läsåret. Ja! Vilken härlig upplevelse detta blev!