När Lillan var liten blev hon väldigt fäst vid ovanstående apa. Det är Boots från Dora serien. Jag vet inte om han har fått ett svenskt namn i serien där hemma, men här kallas han alltså Boots. Lillan kunde inte prata ännu, men hon kunde säga Adi. Följaktligen fick Boots namnet Adi. Den älskade apan och trasan hängde med överallt och glömdes dessa saker hade vi inte långt till en smärre kris. Lillan använde aldrig tutt, den spottade hon bara ut, men trasan och Adi hade hon!
Med tiden blev Adi väldigt sliten och jag hade börjat fundera på att köpa en ny och kassera den hon hade. Eller åtminstone gömma den för att kunna ta fram den i nödfall om ngt hände med den nya. Problemet var att jag aldrig lyckades hitta en likadan! Vi sökte med ljus och lykta, men hade aldrig turen att hitta en precis likadan.
Eftersom det är höstlov just nu, åkte vi igår till USAs största shoppingcenter inomhus, som ligger i förorten Bloomington alldeles nära Minneapolis-St.Paul International Airport igår. Det finns en nöjespark i mitten av shoppingcenteret och jag och Lillan gick in i en av affärerna och titta vad jag hittade! En hel hylla fylld med precis den Adi som jag behövde för två år sedan!!
Jag visade dem åt Lillan, alldeles fylld med glädje och förväntan. Lillan tittade lite förstrött på alla aporna och sade inte mycket. Ryckte sedan på axlarna och gick vidare till andra, mera prinsessliknande saker!!
-Men, det är ju ADI!, sade jag nästan med gråten i halsen.
– Jag vet mamma, men jag tycker inte om honom mera!
Då var det bara att svälja och följa efter Lillan som minsann inte är så liten längre…
( Hon sover fortfarande med ett berg av tygblöjor, eller trasor. Hur kommer jag att reagera när hon är färdig med dem…?)
Från andra sidan Potten 
3 svar till ”Adi!”
Allt har sin tid…Men nog känner man ibland att det är ”hemskt” att barnen växer upp så fort och att ”baby” tiden snabbt är förbi.
GillaGilla
Ja du, de växer de barna! Och vi har inte alltid så lätt att hänga med. Kanske är det svårast med ”sista”? Har ju min enda så jag kan inte svara på det. Men nog har alla de där stegen kännts i modershjärtat allt. Nu laddar vi för det sista stora – hon har börjat prata om att flytta hemifrån. Hua.
GillaGilla
Tjäna!Minns du din älskade apa,som jag måste tillverka nytt ansikte till då den var så sliten.
Vi skall till jaktstugan på älgsoppa idag och passade på att ta en del saker från villan hem. Vi flyttar troligen till stan nästa helg. Marken är just nu täkt av ett litet snötäcke och temp. på minus fyra i Fäboda. Näten är i sjön så det blir kanske fisk i kväll.
Ja tiden går och barnen får nya intressen, men minnen är också viktiga när man börjar se tillbaka på vad som skett.
Ha, det så bra! mamma
GillaGilla