Denna dagen, den första skoldagen i skolåret 2020-21 började helt fantastiskt bra. Ungdomarna var uppe med tuppen, duschade, påklädda och med frukost i magen före kl.8 på morgonen. En mycket bra start på dagen alltså.
Sonens dag började direkt med inloggning kl.08.20 och eftersom han är 16 och kan sgs allt om datorer som det finns att kunna, fick han väldigt tråkigt redan under sin första lektion- grunden till dataprogrammering.
– Mamma, jag kan ju allt redan!

Inte så konstigt med tanke på hans dataintresse ändå. Om han däremot vill gå vidare till nästa kurs i dataprogrammeringens underbara värld måste han förstås ta grundkursen först.
Så här såg det ut hela dagen. Sonen framför sina skärmar med sin nya webcam och inloggade till alla lektioner och lyssnade till lärarna som befann sig ett stenkast från vårt hem vid gymnasiet. Därifrån kom undervisningen och likadant kommer hela hösten troligen att fortsätta. Inte världens roligaste sätt att studera, men i dessa pandemi tider är det helt enkelt bara att gilla läget.

Lillasyster då? Jo, det började inte så bra för henne. Länkarna som hennes matematiklärare hade skickat åt henne fungerade inte som de skulle och hon blev irriterad och stressad ganska fort. Första dagen och hon kunde inte jobba.
Hon tog en paus efter att jag bad henne att andas lite. Gick till harpan och spelade för att lugna ner sig och det fungerade mycket bra. Kom tillbaka till skolarbetet och försökte igen. Då dessa länkar fortfarande inte fungerade, bad jag henne skriva mejl till sin lärare. Medan hon tålmodigt väntade på svar gjorde hon annat istället. Hon hade inga andra stora uppgifter hon behövde få gjort denna första dag och de mindre var redan klarade och inlämnade via nätet.
Efter intagen lunch mådde Lillasyster bättre och både Maken ( som hade en sällan skådad lyx att hinna hem på lunchen idag.) och jag fick henne tydligen övertygad om att lärarna nog har överseende med uppgifter som skulle lämnas in i dag, men som kanske inte blev klara. Det var ju trots allt första dagen!
Mitt på eftermiddagen fick hon äntligen hålla ett videosamtal med sin lärare och han var, precis som Maken och jag hade väntat, mycket förstående. Förklarade att länkarna inte fungerade i appen, utan måste kopieras vidare in på nätadressen. Jobbigt, men nu visste hon ju detta och kunde börja jobba. Lillasyster tar den svårare matematiken, precis som sina syskon ( de har alla begåvats med Makens hjärna för matematik.) och hon hade en hel del uppgifter att få klara tills imorgon. Hon förstod dock allt och även om det tog länge, blev det färdigt just före sängdags och hon lämnade in läxorna via nätet.
Imorgon är det dags för skola på riktigt för henne. Dvs hon kommer att stiga på den stora, gula bussen och åkta till skolan. Endast hälften av elverna kommer att vara i skolan på en och samma gång och kanske inte ens det, eftersom många har valt att endast studera via nätet. Munskydd är obligatoriskt och eleverna kommer att behöva hålla distans, inte sitta tillsammans, tvätta händerna regelbundet osv. Så helt klart inte skolgång som före pandemin. Dock gissar jag nog att det blir roligt att återse kompisar igen, trots att alla bär munskydd!

Denna bild tog jag strax före kl.19. Solen har lyst ner på oss hela dagen, men skiner bakom röken i atmosfären som nu drar in över Minnesota från de stora, hemska bränderna på västkusten. Nyhetsbilderna som kommer därifrån är ju så väldigt tragiska. Jag tycker vi borde få lite trevligt att tänka på nu istället för pandemier och livsfarliga bränder där folk förlorar sgs allt…..
Jag önskar barnen lycka till studierna som nu startar.
Jag satt just och tänkte på bränderna på västkusten, många ”usligheter” för tillfället. Vi hoppas att de skulle få bukt med dessa så snabbt som möjligt.
GillaGillad av 1 person
Javisst är det otäckt! 😟
GillaGilla