Maken och jag gifte oss under sommaren 1995, så det börjar bli ett tag sedan. Han friade till mig ett och ett halvt år före det, strax efter att jag flyttade hit. Ingen var förstås chockad. Det var liksom väntat att det skulle bli vi två eftersom jag sgs emigrerade! 😉

Enligt traditionsenlig amerikansk sed gav han mig en förlovningsring med en diamant i. Ingen jättelik sådan, han var ju trots allt studerande. Dock är det ju inte storleken som betyder ngt, utan hela symboliken i det. Han hade själv valt ut ringen och stenen som skulle läggas i den. När vi gifte oss köpte vi matchande vigselringar och min lades ihop med min förlvoningsring så att ringarna inte skulle skava mot varandra och bli fula i kanterna.

Jag har troget burit mina fina ringar dag och natt och tycker mycket om dem. Nu är det två veckor sedan som jag har haft dem på mig, för de befinner sig nämligen hos juvelaren! För två veckor sedan när jag steg ur duschen märkte jag att diamanten saknades! Den hade helt enkelt fallit ur den lilla kronan på ringen som skall hålla fast den! Jag letade lite i duschkabinen, men var nog nästan helt säker på att den hade blivit nerspolad med duschvattnet. Besviken var jag. Tung i hjärtat också. Jovisst, det går ju att fixa, men jag ville ha just den diamanten som Maken själv hade valt ut!

Det var söndag morgon när jag gjorde denna upptäckt, så det vara bara att fortsätta att göra sig klar och åka till kyrkan. Barnen hade söndagsskola och jag var med i kören och vi sjunger i gudstjänsten varje söndag.

På eftermiddagen efter hemkomst och lunch blev det att lägga igång tvätten. Jag skulle till att lägga mina kläder från gårdagen i tvättmaskinen  när jag bestämde mig för att gå igenom dem för att se om jag skulle hitta den lilla diamanten. Ingen tur med tröjan, vilket inte alls förvånade mig. Dags att kolla över jeansen. Min iPhone har jag alltid i högra fickan, så jag tvivlade på att den var där. Kollade i alla fall. Nej, ingen diamant. Så, jag kollade den vänstra och kände ett litet korn, men trodde naturligtvis att det bara var skräp av ngt slag. Jag tog ut det lila kornet för att kasta det i skräpkorgen och döm om min förvåning när jag gjorde detta fynd…!

Trodde inte mina ögon, men den hade alltså fallit ur i min jeansficka!

Därpå följande dag var det ju måndag och ledigt från jobbet så jag åkte till juvelbutiken med ring och diamant för att få den fixad. Pga att kronan som skall hålla stenen var så sliten, blev de tvungna att lägga fast en ny krona på ringen och ta bort den gamla. I morgon, måndag får jag hämta mina ringar. Det ser jag verkligen fram emot! 🙂