Up, up and away!

Att få en kikare till farsdagen är visserligen trevligt, men att få flyga tillsammans med sin son som pilot, smäller nog bra mycket högre!

Egentligen skulle flygturen ha gått stapeln i måndags, men Sonen/piloten måste annullera den till följd av de hårda vindarna.

Nytt försök denna onsdag.

Jag då? Detta var en sådan där Far-Son grej ni vet, så jag stannade snällt hemma och befann mig på första parkett när Piloten med far skulle flyga över vårt hem igen. ( och om sanningen skall fram vet jag inte riktigt om jag vågar mig upp i ett propellerplan… Oberoende vem som styr planet…)

Åter får ni ursäkta bilden. Måste säga att det är svårt att få en bra bild när planet smyger sig ovanför och man knappt hör ljudet, som kommer ngn tiondels sekund efteråt. Bildbevis finns dock. Om än suddigt….

Flygturen gick bra. Maken var smått imponerad över pilotens färdigheter och tyckte det var häftigt att han satt bredvid Sonen och fick njuta av utsikten medan denna son-pilot satt vid spakarna.

Efter dryga timmen landande Sonen planet vid flygfältet igen och efter parkering och kontroll att allt var i sin ordning var det bara att sätta sig i bilen och köra norrut och hemåt igen.

En mycket lyckad och annorlunda farsdagspresent tyckte Maken så här efteråt.