Alla hjärtans dag med mycket oväntat besked

Efter en mycket trevlig Alla Hjärtans Dag med vackra blommor från Maken, små presenter åt ungdomarna och en utsökt god middag, sitter jag här i mörkret med ett tänkt ljus och känner mig en aning konfunderad och mycekt chockad.

En bekant har dött idag. Så där hux flux,. Vi var inga bästisar och jag kände inte henne speciellt bra heller. Hon och hennes man har barn i våra barns ålder och paret var medlemmar i samma bibelstudie- och föräldrargrupp vid kyrkan som jag är med i.

Hon har kämpat med alla möjliga och omöjliga krämpor sedan i höstas och därför inte deltagit mycket i vår grupp. Eftersom Covid fallen blev så många i november, slutade vi träffas vid kyrkan med distans och munskydd och har sedan dess träffats via skärmen. Denna väninna har inte alls varit med sedan det blev träffar via skärmen. Inte orkat arbeta och förlorade sitt relativt nya jobb pga detta. Ont i ryggen har hon bla haft. Så pass ont att hon inte klarat av att gå eller stå och använt en lånad rullstol för att orka ta sig fram i hemmet. Illamående och otrolig trötthet ovanpå denna smärta. Spenderade några dagar inlagd på sjukhus förra veckan och flera olika prover togs. Inget märkvärdigt hittades annat än gallstenar som så småningom skulle opereras bort, men eftersom de inte orsakade några problem just nu, gick det att vänta med dem. Hon blev utskriven utan att man hittat ngt alarmerande och kom hem igår, lördag.

För ngn timme sedan fick jag veta att av en annan väninnna att hon drabbats av ett krampanfall i eftermiddags. Hennes man ringde ambulansen, men personalen kunder inte återuppliva henne och hon dog hemma.

Hon var inte mycket äldre än Maken, 50+……