Hösttecken- mot min vilja

Jovisst närmar sig hösten… Det är i mitten på augusti och även här, fast vi ligger så pass mycket längre söderut än Norden, märks det att hösten är på kommande. Och faktiskt, i år vill jag inte riktigt… Sommaren har gått snabbt! Nästan otroligt snabbt, med mycket resande och samvaro med familjen och nu börjar snart vardagen och rutinerna smyga sig på. Det är ju i och för sig helt OK det med, men just nu stretar jag lite emot.

Idag hade vi en fuktig, men relativt sval dag och molnen hängde tunga över hela staten. Det blev inte varmare än 25 grader, men pga den typiska augustifukten kändes det nästan hett mitt på eftermiddagen. Inkommande dagar har det lovats svalare väder med endast just över tjugo grader och torrare i luften. Det skall verkligen bli skönt!

Förra veckan var vi till gymnasiet vid två olika tillfällen för att hämta Lillasysters nya surfplatta som skolorna delar ut inför höstterminen ( skolornas egendom dock. Eleverna lånar dem) och likaså med Sonen. Alla eleverna i hela skoldistriktet i mellanskolorna och gymnasiet lämnade in sin surfplattor i våras och får nu nya att använda detta läsår. Som vi alla känner till, föråldras tekniken helt galet fort och efter tre år byts surfplattorna ut åt eleverna.

Sonen fick också sitt schema för höstterminen och är nöjd över att får studera journalism, franska, engelska och biologisk medicin! Det sistnämnda har han valt alldeles själv utan sin pappas inblandning, fast det kanske inte verkar så. Vi har faktiskt styrt alla barnen bort från den krävande läkarbanan. Fast samtidigt måste de ju få själv studera det de tycker verkar intressant. Det skall bli roligt att att höra vad Sonen tycker om det sistnämnda skolämnet i höst.

Dottern packar uppe i att rum. Om endast två veckor flyttar vi henne igen. Tillbaka till högskolan i södra Wisconsin och hon längtar, verkligen! Hennes andra år av fyra och denna hösttermin skall hon bland annat studera finska! Jodå, ni läste rätt. Hon har ett helt otroligt språköra och har redan studerat både spanska och franska och nu vill hon ger sig in på finska. Svenska pratar hon sgs flytande och klarar av att skriva och läsa riktigt bra också. När det kommer till svenskan är hon sgs självlärd, eftersom Maken och jag alltid satt vikten vid att barnen skulle kunna prata svenska, men inte oroat oss mycket för om de kan skriva/läsa språket eller inte. Eftersom vi är bosatt där vi är, är det förstås engelskan som varit viktigare. Med Dotterns språköra är jag bergsäker på att hennes finska kommer att vara bättre än min till julen, helt klart!

Och sist men inte minst, börjar jag arbeta lite smått igen. På onsdagen är det vår årliga städdag på jobbet, då precis allt skall tvättas,skrubbas och rengöras inför höstterminen och dagisöppnandet. Denna förmiddag ser jag verkligen fram emot eftersom det kommer att bli så väldigt roligt att träffa alla arbetskamraterna igen efter sommaruppehållet.

Och blommorna och växterna visar ju också tecken på höst förstås. Dessa  ‘black eyed Susans‘ blommor planterades för två år sedan och mår förträffligt bra. De blommar under augusti månad och idag när det var så mörkt och mulet ute, sken de verkligen upp sitt lilla hörn på baksidan av vårt hem.

Och den där svartbjörken då som jag var så orolig för i våras? Jo, som ni ser mår den väldigt bra och har belönat oss med vackra (nästan) vita stammar och vackert gröna löv. Om vi får en lika sträng vinter som vi fick förra vintern, lär nog björken överleva eftersom den klarade sig så bra förra vintern trots att det blev så väldigt kallt där ett tag i januari!

Så, visst blir det höst vare jag vill det eller ej. Det är bara att gilla läget och göra det bästa möjliga av situationen, eller…?