… skriver vi denna dag. Året börjar med -5 grader, sol och vackra vyer. Kanske ett löfte om ett positivare år. Ett löfte om ett fungerande vaccin som så småningom skall få rätsida på livet och mänskligheten igen?
Hoppas gör vi alla. Vi vill tillbaka till det invanda och bekanta. Resa. Gå på konserter. Sitta med tusentals andra människor i stora arenor och inte behöva vara rädda för ngt virus.
Eller träffa vänner, släktingar. Sätta oss på flygplan som tar oss en halv värld bort. Eller varför inte bjuda hem folk och ställa till fest? Utan rädsla för att dessa nära och kära kan bära på ett nytt, potentiellt farligt virus och smitta utan att de vet om det.
Så mycket som vi tog för givet innan detta år. Så mycket vi lärt oss. Uppfinningsrikedomen detta senaste året var enorm och härlig att bevittna.
Skola via nätet till exempel. Inte lätt förra våren. Inte alls önskvärt senaste höst, men har gått likväl så mycket bättre. Både för lärarna, som beundransvärt tagit tjuren vid hornen och gjort succé i detta nya sätt att undervisa på. Och för elever överallt, som har tvingats till självstudier och nätstudier. Ibland med bättre resultat, ibland med sämre.
Sociala djur är människan och att drabbas av en världsomfattande pandemi har verkligen inte varit lätt, men ändå…. utmanande och helt klart har vi bevisat att mänskligheten överlever. Den sätts på prov och hjärnor slås ihop och mänskligheten överlever.
Än en gång. Även en världsomfattande pandemi som kräver så mycket som 1% av befolkningen, tyvärr. Många som fått sätta livet till. Många som insjuknat och lämnat med bestående men, och som kanske blir ngt de måste dras med resten av sina liv.
Ändå…. vetenskapsmän och forskare har, tillsammans på mycket kort tid tagit fram, inte bara ett, men åtminstone två vaccin.
Det finns hopp….. välkommen år 2021. Tiden vill utvisa vad du har i ditt sköte för denna mänsklighet…..
