Lördagens lugn utbyttes mot en söndag som var fullspäckad med program från tidiga morgonen till nästan sena kvällen. Jag var tacksam över att vädret var kyligare idag och att solen valde ett gömma sig rätt ofta bakom molnen medan en kylig vind svepte förbi. Det fanns liksom inge tid att slöa i solstolar i dag, men eftersom inte vädret bjöd till denna aktivitet heller, var det ingen skada skedd.

Sonen, tillsammans med skolkompisaran i teaterklubben gav sin sista föreställning av pjäsen Failure igår kväll och idag, söndag skulle alla eleverna infinna sig vid skolan för ‘strike’. Och nej, de gick inte runt med plakat och bad att få mera publik till sina föreställningar. Strike heter det när alla kulisser rivs ner och scenen återställs till sitt ursprungliga jag. Normalt tar denna aktivitet sgs hela dagen, men idag blev ungdomarna klara på rekordtid och strax efter att jag och Lillasyster kom hem från förmiddagens gudstjänst, behövde Sonen hämtas från skolan pga att ungdomarna var klara. Detta kändes bra  eftersom han var borta hela dagen igår, från kl.11 till midnatt, då jag hämtade honom från efterfesten!

På eftermiddagen styrde Lillasyster och jag kosan in till Minneapolis och en till harplektion. Hon har hela tre stycken den här veckan pga vårens harpkonsert om två veckor.

Vi kom hem strax före middagstid och en liten stund efter det kom en viss make hem från stugan och överraskade oss! Han hade tillbringat helgen i norra Wisconsin för lite lugn och ro och hade tänkt stanna till tisdagen! Han tyckte att han hade fått tillräckligt med tid i lugnet i urskogen och vände kosan hemåt tidigare än planerat. Inte oss emot!

Nu är det söndagkväll och nästan dags att krypa ner mellan lakanen. En till jobb och arbetsvecka kommer emot….