När den finländska kocken ger sig i kast med amerikansk-irländsk matlagning

Det 17.3 firas alltid St.Patricks dagen här i USA  ( och säkert på Irland också) och på den dagen skall man ha gärna ha på sig grönt och äta Corned beef and cabbage.Är man sedan ölrdrickare skall man gärna också ta sig en äkta, mörk Guinness, men detta lämnade jag upp till Maken och Svärfar och drack ett glas vatten med min middag istället!

Det blev gott, trots att finländskan gav sig i kast med denna, typiskt irländska maträtt idag. Egentligen, säger min goda amerikanska vän, med irländskt ursprung och en far från landet, att denna maträtt äts egentligen för att fira det nya året, inte  St.Patricks dagen!

Hur som haver, så provade jag ett nytt recept som jag hittade via Pinterest ( alltså, den nätsidan är ju farligt värre! Går inte ofta dit, för jag fastnar! Det finns alldeles för mycket att titta på och begrunda! Hur är det med er? Är ni stora Pinterest anhängare?)

Köttet skulle gräddas i ugnen på svag värme i hela tre timmar. Kålen skar jag nästan i klyftor och stekte i olivolja på båda sidorna och saltade och pepprade. Efter det åkte den in i ugnen på en halv timme där jag ångkokade den i inget annat än öl!

Den stekta kålen är klar att läggas i ugnen. Ölen  finns i plåten under gallret som kålen ligger på.

Vad serverar man med en traditionell irländska maträtt då? Jo, vad annat än potatis och kokta morötter förstås!

Efter måltiden bjöd jag på efterrätt, som dagen tlll ära inte var irländsk, utan finsländsk blåbärspaj med Ekströms vaniljsås!

Någon måtta med det irländska måste det ju vara ändå… 😏