Det allra, första vårtecknet

Vi skriver 1.1 2019, det är -20 grader Celsius ute och snön ligger vit på marken. Det känns mycket långt till våren just nu, men idag uppenbarade sig det allra första vårtecknet…

…. i katalogen, som vill att vi redan nu börjar satsa på en ny vårgarderob med ljusa pastellfärger och korta ärmar.

Jodå, färgerna piggar helt klart upp, pastell får mig alltid på bättre humör än mörka, murriga färger, men korta ärmar får vi nog vänta ett bra tag med ännu. Eller i alla fall jag.

Jag har en Son med en egen värmepanna inombords som sin far och de två fryser aldrig! Sonen går konstant omkring i t skjorta och så fort temperaturen kryper över nollstrecket på vårkanten, kommer shortsen fram. Oftast i mars!

Själv får jag nog som sagt vänta med det kortärmade ett tag till. Åtminstone här hemma i Mellanvästern.

Dock kollade jag vädret för Hawaii igår och om vädergudarna har rätt blir det att packa ner kortärmat och shorts. För vem orkar gå omkring i ylletröjor i +28 C…..?!

En halv vecka kvar innan vi sätter oss på flyget….

Bildbevis på årets första dag

I ögonvrån medan jag dammsög såg jag ngt som rörde sig på bakgården. Jag lade snabbt ner handtaget till dammsugaren och gick ut på verandan i det -20 gradiga vädret.

Jodå, mycket riktigt, det var Herr Räv som strök omkring på våran bakgård! Jag har sett denna fina räv förut, men inte på så nära håll! Jag ropade tyst på Maken och Dottern som kom ut på verandan de med, men då hade Herr Räv tagit sig in på granngården och försvann snabbt utom synhåll. Jag stod dessutom i en sådan vinkel i förhållande till räven att jag inte kunde få ngt foto av honom.

Något senare pälsade jag på mig och gick ut på bakgården och tog i alla fall ett fotografi av hans spår där i snön på bakgården.

Det är roligt med sådana besök. Jag hoppas Herr Räv håller koll på alla smågnagare som springer här omkring….

Fyrtiofem minuter kvar….

… innan jag skålar in det nya året här på andra sidan Potten. Jo, du läste rätt. Jag. För resten av familjen gav upp för en stund sedan. Maken, efter en väldigt lång julvecka på arbetet har somnat och snarkar  redan högljutt. Dottern, som har en träff med goda kompisar ute på restaurang till morgonmålet imorgon på Nyårsdagen, slocknade för en stund sedan hon med. Både Lillasyster och Sonen är vakna ännu, men sitter på varsin skärm och väntar in nyåret efter att vi just sett färdigt den härliga filmen Dumma mej. 

Fast vi inte hade några vilda utsvävningar precis, blev det ändå en riktigt mysig kväll, trots att de inte varade till midnatt.

Enligt traditionen hos denna familj, blev det plockmat till middagen, istället för en vanlig middag. På bilden syns ostbrickan och räkorna i bakgrunden och i försgruden quesadillas som jag stekte.

En tidig skål under middagen fick vi också in.

Efter att middagen var överstökad och bortplockad spelade vi, på Sonens begäran Dominos.  Ett roligt  spel och nu är alla barnen stora och kan och orkar hänga med. Men innan vi kom så långt, skrämde Lillasyster oss med att i misstag slicka i sig lite glass med jordnötter i! Hon visste inte att vi hade använt denna sked till båda glassorterna efter middagen då vi serverade efterrätten. Maken hade serverat kolaglassen först och efter att de allergiska flickorna fått sin glass, använde Maken skeden till glassen som innehöll jordnötter.

Något senare såg Lillasyster skeden på diskbänken och slickade  av den!  Varpå hon gav ifrån sig ett litet utrop och på Makens begäran gick direkt in tll badrummet och skjölde ur munnen. Dock är hon så allergisk att den undre läppen genast vsvällde upp och tungan blev tjockare den med. Maken gav henne snabbt två antihistamintabletter  och sedan var det bara att hålla ett öga på henne. Hon kliade på läpparna, och tungan var tjock, men hon hade inga problem med andningen, tack och lov. Rädd var hon inte heller utan rapporterade symptomen då de uppstod. Tio minuter senare kliade det över hela kroppen, fast inga utslag syntes och några mintuer efter det hade hon ont i magen. Vi kunde lugnt konstatera att hon inte vuxit ur denna allergi och behöver fortfarande vara försiktig!

När anithistaminen började hjälpa, blev hon fort fri från sina symptom och kvällen fortsatte utan fler  sådana överrsasknginar.

Det blev MarioKartWii  för hela slanten! Maken tävlade mot Sonen och Dottern och det blev en  tävling som hette duga! Som det säkert märks på bilden var spänningen på topp, se bara på Sonen som sitter alldeles på kanten av soffan för att riktigt kunna koncentrera sig! Dottern är halvvägs in i TV rutan hon med, medan Maken bara njöt  över att få spela mot sina barn. Jag måste säga att jag inte  vet vem som sist och slutligen vann, däremot vet jag att det kanske blir en till omgång imorgon eftersom de hade så roligt!

Kvällen avlustades alltså med filmen Dumma  mej. Vi hade tänkt att vi skulle ta ett filmmaraton och se både ettan och tvåan, men så blev det inte. Kanske vi får ta följetongen imorgon, precis som mera MarioKart?

Nu känner jag själv att ögonlocken blir tunga och att det är dags att krypa til kojs.

Önskar er alla medbloggare och ni som läser och följer med bloggar en riktigt fin början på 2019! Vi bloggar/läser vidare!

Gott Nytt År!! 🎊🎉🥂🍾🎆🎇