Helg i slöläge

Om det nu är ngt som denna helgs vintriga snöstorm för med sig, så är det slappläge!

Vinden viner i husknutarna sedan fredagskvällen och snön formligen vräker ner. Det är nästan som att Herr Vinter, i rent ursinne, kramar ur det sista han har att bjuda på innan Fru Vår får ta över.

Hela helgen har han också tagit och meteorologerna lovar dyrt och heligt att vi kommer att se våren återvända… om några dagar….

Till sent på söndagskvällen lär vi få se snöflingorna rusa förbi fönstren och fundera om vi faktiskt kommer att få se en riktig vår/sommar i år.

Just nu snöar det så tätt och blåser så hårt, då grannhusen på andra sidan dammen knappt syns!

Imponerande, verkligen! Och deprimerande pga att mina hyacinter i rabatten utanför vårt hem, stod i blom förra året i mitten av april. Åtminstone om jag skall tro på vad Facebook påstår…

Medan snön fortsätter att vräka ner här på den amerikanska tundran, tror jag att vi skall hyra en bra film, poppa en skål med popcorn och intaga slöläge i nya soffan.

På återseende…

Utsikten ur vårt vackert nymålade sovrum.

Vår vackra, vita vintervärld…. i april!

Hunbekymmer

Äntligen börjar det vända! Veckan har gått i orons tecken över Lilly hunden vår som varit rätt  illa däran. Det började tidigare i veckan med att hon slutade äta. Ville inte ha varken frukost eller middag. Snusade lite i maten, såg på mig med ledsna ögon och svansen mellan benen. Lilly ä normalt en glad hund, den jättelika svansen viftar alltid fram och tillbaka, så när denna svans bara står stilla, då visste vi att ngt inte var som det skulle.

Hon fortsatte matvägra i en och en halv dag, men drack fotfarande.Vi höll ett öga på hene… Ssedan slutade hon dricka och började kasta up och avföringen var lös. Det var när jag torkade upp uppkastningen som jag märkte blodfläckarna! Bevare oss väl! Detta såg allvarligare ut än vi först hade trott. Också i avföringen fanns det blod. Sagt och gjort, detta verkade värre än vi hade trott, så igår, fredag, tog Maken Lilly hunden till veterinären.

Eftersom vi hade årskontrollen strax före påsk, och allt var normalt då, var det lätt för veterinären att jämföra Lilly med hur hon såg ut då och hur hon såg ut  nu under detta besök. Hängig, stora, ledsna ögon och rätt uttorkade läppar. Hon såg helt enkelt inte frisk och kry ut.

Efter undersökning och blodprover och diskussion med Maken, konstaterades det att Lilly inte var så illa däran som vi första hade trott när vi såg blodfläckarna. Hon har darabbats av maginfluensa och borde bli helt återställd inom några dagar. Alla blodprov var normala för en hund i hennes ålder och nu är det en diet på kokt ris och grynost som gäller!

Igår kväll fick hon lite konserverad kyckling blandat med kokt ris och det gick ner och hölls nere! Mediciner  för att lugna ner hennes  oroliga mage hade också blivit utskriva och Maken gav henne dessa.

Idag, lördag, fick hon mera ris och grynost till frukost och snart skall hon få lite mera ris till lunch. Lite åt gången. Hon sover mest hela tiden, men då hon är vaken, ser hon mycket piggare ut och den där svansen har börjat vifta igen! Några dagar till gissar jag och sedan borde vi har vår glada Lilly tillbaka igen!

Och den där räkningen från veterinären då? Hujedamig! Den skall vi inte ens tala om…!

 

Förnyelse

På engelska finns det ett uttryck: When it rains it pours. Fritt  översatt blir det ju ngt som att ‘då ngt händer, så är det  mycket som händer på en gång.

Ni som följer min blogg, kommer kanske ihåg att vi sökte  en ny  (hörn)soffa för källaren och TV rummet i januari. Amerikanerna tycker om jättemöbler, men jag ville inte ha ngt jättelikt. Vi ville båda ha en soffa där hela familjen kunde  sitta och se se på en bra film tillsammans. I den gamla soffan rymdes två familjemedlemmar och sedan satt de övriga tre på golvet. Vi köpte den gamla soffan år 2001 på våren, så den hade några år på nacken och  hade också överllevt tre barn vid det här laget. Soffan hade, helt enkelt sett bättre dagar men varit en trogen trotjänare.

Efter ett par  rundor till möbelaffärerna här runtomkring, kom vi då till ett beslut och beställde vår hörnsoffa. Jag måste säga att den hade några detaljer som jag inte var överförtjust i, men efter att vi fått vår egen sofffa beställd med den färgen på lädret som vi ville ha, kändes det bättre.

För en vecka sedan ringde möbelaffären. Soffan, som var utlovad till juni, hade kommit in till lagret och kunde nu levereras! I april, nästan två månader tidigare än lovat! Fantastiskt!

Så medan Maken målade färdigt vår sorvrum i förmiddag.väntade han också på soffan.

Målandet blev klart först…

Denna bild kom via SMS till mig på jobbet. Vi hade fullt upp med våra småttingar, så jag sneglade som hastigast på mobilen och leendet gick säkert från öra till öra. ALLTSÅ, vilken färg och förnyelse!

Efter lunchen kom nästa bild efter att den nya soffan hade levererats.

 

Jo, jag vet, den ser nog jättelik ut på denna bild och med europeiska mått mätt, är den nog stor. Ni får helt enkelt lita på mig när jag berättar att dena soffa  faktiskt var en av de mindre som vi hittade. Som sagt, amerikanerna tycker om sina möbler i jätteformat…. 🤔😉

Nu sitter vi här på den nya soffan. Jag bloggar och Maken jälper Lillasyster med läxan i matematik. Den öppna spisen sprider värme och mys och snart, mycket snart skall jag gå upp i köket och hälla upp ett glas vitt till Maken och mig. Tänk vad mysig en helt vanlig tisdag kan te sig!

‘Måste jag hoppa av den nya soffan Matte? Den är så skön!

Början…

Maken började måla om vårt sovrum idag. Listerna, hörnen och vid taket först. Ser lite tokigt ut med allt beige och sedan blått lite här och var, men det skall bli roligt med lite ombyte!

Imorgon, tisdag, är det också ledigt för Maken och han hoppas måla färdigt under dagen medan barnen är i sina respektive skolor och frugan befinner sig på jobb.

Det kommer att bli intressant att komma hem från jobbet och se slutresultatet. Återkommer….

Gav mersmak

Natten mellan torsdagen och fredagen läste jag färdigt uppföljaren till ‘Livet efter dig‘ och ‘Arvet efter dig’. Böckerna om hjältinnan Louisa Clark och hennes liv och leverne. På engelska heter den tredje och nyss utkomna uppföljaren ‘Still me‘ och vi får följa Louisa till New York där hon har blivit anställd av den enormt förmögna familjen Gopnik.

När livet knallar på och jag jobbar och skolåret är i full gång, brukar jag sällan åta mig en bok. Läsning för nöjes skull är ngt som jag ängar de långa, lediga somrarna till. Denna bok hade jag ämnat spara till sommaren, men blev för sugen att ta mig an den. Jag sträckläste nästan, varenda ledig stund satt jag med näsan i boken och naturligtvis var den lika fantastiskt läsvärd som de första två.

Hur den slutade? Ja se, det avslöjar jag inte, men så mycket kan jag säga att Jojo Moyes lämnar möjligheterna öppna för ännu en uppföljare om Louisa Clark. Återstår att se om det blir en…

Igår, lördag, blev det ett besök på biblioteket i arbetets tecken och då passade jag på att besöka hyllan där flera av Jojo Moyes böcker stod uppradade. Den brittiska författaren är populär här på andra sidan Potten också och jag lånade förstås hem en till bok av henne. Denna bok, ‘One plus One‘ är skriven före succéserien om Louisa Clark. Jag har läst de första två kapitlen hittills och denna berättelse verkar lika lovande som hennes andra verk.

Det ser ut att bli en rad sömnlösa nätter inkommande vecka också i skenet av den lilla läslampans sken….

Den som väntar på något gott….

… får snällt sitta och vänta en helt vanlig lördagskväll i april som denna.

Vi bestämde oss för att gå ut på restaurang denna lördagskväll. Hela familjen är med. Restaurangerna här runtomkring slutade ta reservationer för flera år sedan. Istället åker du till restaurangen där du hade tänkt avnjuta en god måltid, ber värden/värdinnan sätta ditt namn på listan och sedan sätter du dig ner att vänta. ( om det råkar finnas lediga sittplatser i foajén förstås.)

Denna kalla aprilkväll lovade värdinnan att vi skulle få ett bord efter 60 min. Det är ju lördagskväll och allt, så vänta tålmodigt får man.

Maken ringde andra restauranger runtomkring oss och det visade sig att ‘vår’ restaurang erbjöd den kortaste väntetiden. De andra hade varierande väntetider på 30 min ända upp till 90 min!

Så här sitter vi nu och hoppas att vi så småningom skall få ett bord och beställa ngt gott….

Bon appetit! 🤔😃

Test

Att det blir en blå nyans i vårt sovrum kan knappast förvåna ngn som känner mig. Favoritfärgen ‘above all’ så att säga.

Maken åkte till järnaffären och köpte ‘1 pint’ färg idag på eftermiddagen för att måla den direkt på väggen som provfärg. Nu måste vi ju i alla fall måla om vare sig vi vill eller inte….! 🤔😃

När jag tog fotot var färgen ännu våt. Den har ljusnat ngt efter att den torkat och ja, den ser helt rätt ut!

Maken har semester även nästa vecka och då lär han ta tag i målandet! Härligt med ‘nytt’ sovrum skall det bli!