Ja, så här såg det ut igår, lördag under Lillans gymnastiklektion. Hon fick klättra på repet och hon begav sig en aning högre än vad hennes tränare hade tänkt sig…. 😉

… tänkte jag i fredags när jag var hemma och ledig från jobbet och använde en stor del av dagen till tvätten som hopade sig i tvättkorgarna och hotade att ta över tvättstugan.

Efter att jag fyllt och tömt tvättmaskin och torktumlare hela sex ggr på var kände jag mig oerhört tacksam och glad över att ha dessa maskiner! För att tvätta kläder numera är ju egentligen inte alls jobbigt eller fysiskt tungt, bara tidsödande. Tänk bara på hur det var att tvätta kläder för 100 år sedan- koka vatten, använda tallsåpa och tvättbräda och sedan skölja allting ute i ngn sjö eller bäck. Huga! Inte så konstigt att kvinnorna på de stora bondgårdarna endast tvättade två ggr i året, eller ngt i den stilen!
Nej, tacka vet jag de små sakerna i livet och uppskattar min tvättmaskin och torktumlare! 🙂

– Jag vill vara ‘nice’, utbrast Lillan och gick över till grannarnas för att skotta åt dem efter nattens snöfall.
De har åkt bort över långhelgen för att hälsa på släkt och eftersom jag och två av barnen var ute och skottade vår uppfart, tyckte Lillan att hon kunde ta sig an grannarnas.
Snön var lärt och pulvrig eftersom det är så kallt ute, men ändå. Jag måste säga att jag tyckte att det var rätt duktigt gjort av en sexåring! 🙂

Det är onsdag kväll och dan före dan. Dock inte julen förstås, utan den amerikanska Tacksägelsedagen.
Bilden nedan visar kalkonen som jag lade i salt och kryddlösning tidigare idag. Nu skall den stå över natten och imorgon vid lunchdags åker den in i ugnen på svag ugnsvärme sgs hela eftermiddagen.

Maken jobbar hela denna helgdag, så vi äter gott vid middagstid på kvällen istället för mitt på eftermiddagen som många väljer att göra. Fast, det går ju bra det med! 🙂

Halloween har jag, som jag berättat om i tidigare inlägg, aldrig riktigt adopterat. Tacksägelsedagen däremot tycker jag väldigt mycket om! Maten är jag faktiskt mindre förtjust i, kalkon är inte min favoritmat precis. Däremot tycker jag mycket om tanken att vara tacksam för det vi har och har tilldelats. Och att dessutom åsidosätta en speciell dag för det, tycker jag är väldigt bra.
Stanna upp. Tänk efter. Se dig omkring. Tänk på nära och kära. Om du, som jag, har en tro, kristen eller muslim, hindu eller buddhist, det spelar ingen roll, men tacka din gud för det du har blivit given. För familj och vänner, för hälsa, mat på bordet, tak över huvudet. Meningsfullt jobb. Fred i landet osv, osv.
Mycket viktigt att stanna upp och tänka till ibland- alltså är Thanksgiving en mycket bra högtid att fira i min bok! 🙂

Ni vet då barn växer så det knakar? De har hur bra med skor eller kläder som helst och livet knallar på? Och så en dag när mor i huset går igenom alla skor och kläder, så visar det sig att det yngsta barnet har endast ett par skor att ha på sig!

Alltså denna situation måste ju åtgärdas snarast möjligast! I måndags medan de äldre barnen hade sina lektioner i piano, åkte Lillan och jag till tre skoaffärer på mindre än en timme. Inget stillasittande för vår del alltså!

Produktiva var vi och fick ett par tennisskor inhandlade och ett par finskor med klack! Gissa om Lillan var nöjd?! Speciellt med finskorna men också med tennisskorna. Vi hittade dem på rea och de var de populära ‘Twinkle Toes’ skorna som blinkar när man går. Nu var det så att de hade snören och även om Lillan visste hur man knyter, var hon inte särskilt bra på det. Dessutom hade mor i huset alltid köpt skor med kardborrband åt henne, så det här med att knyta skor hade aldrig varit ett måste.

Dock ville Lillan ha dessa skor och satte sig ner i affären för att se om hon kunde knyta dem. Skam den som ger sig! Fem minuter senare kom hon gående till mig med knutna skor!

Skorna åkte ner i lådan och en nöjd mamma och Dotter gick till kassan och betalade!

Knutna Twinkle Toes!

Finskor med klack!

….föreslår hobbyaffärren att det nu skall vara LED upplyst Eiffeltorn! Hmmm…. För det nätta priset kring $70 USD.
Nja, tyckte Maken då jag SMS:ade bilden nedan till honom. Han tycker nog att vi fortsätter köra med riktig julgran eller jultall. Måste nog säga att jag håller med honom……

Lördagen med simtävlingen kom och körningen in till Minneapolis kom oundvikligen med den. Till råga på allt hade en av huvudvägarna in till staden stängts för vägbygge under helgen plus att vädrets makter också beslöt att sätta käppar i hjulet. Det började nämligen snöa på förmiddagen. Först stora, vackra snöflingor, men bara efter ngn halv timme vräkte snön ner! Vilket i sin tur skulle ytterligare försvåra körningen!
Nåja, det var bara att bita ihop och förlita sig på den finsks Sisun och GPSen i mobilen.

Det gick långsamt fram, men det gick ändå fram på snötäckta vägar och en massa lördagstrafik. ‘Google maps’ hade förutspått att färden skulle ta 30 min, men pga av snön fördubblades den. Till all lycka hade jag och Sonen planerat på förhand och räknat med detta, så när vi äntligen kom fram hade han till och med tid att ta för sig av den medhavda matsäcken innan simtävlingen kom av stapeln.

Han simmade duktigt Sonen vår! Han slog personligt rekord på 50 yard ryggsim! Hans 50 yard crawl gick också bra. Han vann inget, men han hade roligt, och tyckte det var roligt att vara med, vilket deras tränare hela tiden påpekar som enormt viktigt. Alla får vara med och huvudsaken är inte att man får pris, utan att alla gör så gott de kan i bassängen.

Bilden nedan visar uppvärmningen, som hölls med hela laget på samma gång. Efter att barnen fått känna på bassängen en stund, var det bara för simtävlingen att sparka igång då….

På hemvägen snöade det fortfarande, så det blev en lika lång färd på hemvägen för oss. Till all lycka gick det bra den här gången också…