Då jag kom hem efter jobbet idag hittade jag denna fina grotta på köksbordet. Tillverkad av en av alla de skolådor som Maken och jag skar upp förra veckan.
Eleverna har inte bara sysslat med dessa, utan har också studerat fladdermöss mera ingående. Lillan har berättat flera olika intressanta detaljer om dessa, inte alltid så mysiga smådjur, den senaste veckan. Hon väldigt nöjd över hemmet för sina fladdermöss som hon tillverkat. 🙂
Maken tog min hand och ledde mig in till vårt sovrum direkt jag kom hem från jobbet. På vår säng stod en öppnad låda och innehållet låg utspritt på sängen.
För några dagar sedan hade han besökt favoriten bland klädaffärerna på nätet och hittat en riktigt snygg skjorta åt sig.
Efter att han hade klickar ner rätt färg och storlek klickade han sig vidare till tröjorna på damsidan. Hittade två stycken som han tyckte ‘såg ut som mig’ och lade dem i kundvagnen också. Medan jag var på jobbet idag kom dessa då med posten hem till oss. Vilken trevlig överraskning det blev! Och vad glad jag blev!
Speciellt nu när vädret har gjort en helomvändning och vindarna viner utanför fönstren och den första snön har utlovats under nattens timmar. Då kan två nya tröjor komma väl till pass!
Jag är urdålig på fotografering av mig själv! Här är i alla fall en någorlunda bild av den blåa tröjan som Maken köpte åt mig. Han jobbar över natten, annars skulle han ha fått ta bilden….
Eftersom jag är inne på detta med Halloween, så passar jag på att lägga in lite flera bilder.
Dessa bilder tog jag i söndags. Efter det sedvanliga kyrkobesöket åkte jag och barnen för att köpa pumpor åt dem att skära sina lyktor ur.
Egentligen kan pumporna köpas flera veckor på förhand, så länge de står ute på trappan i det svala höstvädret så att de inte möglar. Dock har de senaste två veckorna varit så varma och soliga, så det var lika bra att vi väntade med pumpköpet. Nu fick vi åka hem och börja skära ut ansikten på dem direkt efter betalningen.
Solen nästan gassade på oss på uppfarten framför garaget och vi njöt och jobbade på samma gång. Lillan ville ha ett traditionellt ansikte på sin pumpa och Sonen likaså. Maken och Dottern hade andra idéer….
Resultaten blev riktigt fina och det skall bli roligt att se hur de ter sig i mörkret med tända ljus i, vilket vi inte har provat på ännu. Alltså, fortsättning följer….
Fint dekorerat inne i växthuset i affären.
Barnen poserar….
Hemma i solen skapades det….
I fredags bjöd det på kulturkrock med stora mått mätt för min del. Kyrkan som vi hör till ordnade maskeradkväll och Lillan och Sonen klädde ut sig. Dottern klädde också ut sig och kom med, men inte för att deltaga i de olika spelen och lekarna utan för att hjälpa till. Själv gick jag, som vanligt, utklädd till mig själv!
Det här med Halloween har jag aldrig riktigt förstått mig på eller adopterat. Jovisst, vi skär lyktor utav pumpor och visste går vi ut i mörkret på Halloweenkvällen, men att börja pryda vårt hem både på insidan och utsidan med spöken och spindelnät, det har liksom aldrig fallit mig i smaken.
Hur som helst, barnen var nöjda med kvällen och vann mycket godis och lite smågrejer. Eftersom maskeraden ordnades vid vår kyrka träffade vi också en hel del vänner och bekanta, vilket var skoj. För mig var det intressant att se hur många av föräldrarna som klädde ut sig. Igen inget som faller mig i smaken. Kanske jag är en helt obotlig tråkmåns, vem vet?! 😉
Direkt efter maskeradkvällen och det amerikanska inslaget svängde vi helt på klacken och kvällen blev nordisk, eller rättare sagt svensk!
Vi gick in i gudstjänstsalen för att gå på konsert. Mariakören under ledning av Lennart Johansson från Luleå gästar i dagarna Tvillingstäderna och en av konserterna som de gav, gavs vid Calvary Lutheran. Vår kyrka igen, alltså!
Lennart Johanson har gästat oss förut, men då med en annan av sina sju körer, The Swedish Gospel Choir. Både Maken och jag har hört denna kör två ggr och tyckte att den var riktigt bra.
Mariakören hade vi alltså aldrig hört förut. De var här för att framföra den nyskrivna musikalen ‘Den oändliga resan’ skriven av körens dirigent Lennart Johanson. Musikalen handlar om utvandringen från Sverige på 1850 talet, alltså samma tema som musikalen ‘Kristina från Duvemåla’.
Det blev en trevlig kväll med en bra kör och en helt fantastisk soloist. Roligt var det naturligtvis att höra sånger sjungna på svenska och precis som jag hade anat, tog hemlängtan tag i mig. Konserten började med att vår USAs nationalsång och Sveriges nationalsång sjöngs av både publik och kör tillsammans. Jag fick en hel del blickar när jag sjöng med i ‘Du gamla, du fria’! 😉
Lillan utklädd till en av ponnyhästarna i ‘My Little Pony’
Sonen bryter arm med en gorilla!
Lillans tur!
Mariakören uppför ‘Den oändliga resan’. Lennart Johanson vid flygeln.
Den här veckan är det Makens och min tur att hjälpa till med sådant som Lillans lärare Mr.M kan tänkas behöva. Alla föräldrar turas om att ta en vecka på var och eftersom det fanns så många villiga händer, blev det endast en vecka detta skolår som vi behövde hjälpa till. Vi valde att hjälpa till med ngt som kunde göras hemma. Andra föräldrar väljer att åka till skolan under dagen och jobba med ngt projekt där.
Nästa vecka, när Halloween firas, skall eleverna tillverka grottor för fladdermöss. Till dessa behövs utskurna skolådor, vilka Maken och jag jobbade på i eftermiddags. Jag hade hämtat den jättelika påsen full med skolådor efter jobbet idag och ville få projektet gjort så snabbt som möjligt. Mr.M gav Maken och mig en hel vecka att få det gjort, men jag tyckte att det var bättre att få det gjort i dag så att det inte blir bortglömt. ( nu är det ju i och för sig ganska svårt att ignorera och glömma bort en jättelik, svart soppåse full med skolådor…)
Sagt och gjort, lådorna är nu skurna. De skall transporteras tillbaka till skolan och nästa vecka skall de undergå en total metamorfos till fladdermusgrottor. Det skall bli intressant att se Lillans grotta när den kommer hem så småningom…..
De blivande grottorna. Färdigskurna och klara för omvandling av ettorna…..
Ja, detta utbrast min tandläkare i förmiddags efter att tandhygienisten hade putsat mina tänder rena och tandläkaren hade sett på dem. Hon försökte se glad ut för min skull, men det är klart, mycket pengar förtjänar hon inte på mig, eftersom jag sällan har något annat som måste tas om hand om än den där rutinputsningen var sjätte månad.
Jag undrar just om min tandsort kommer av antingen mamma eller pappa eftersom jag sällan har karies eller behöver få ngt annat gjort.
För några år sedan hade jag faktiskt ett ‘hål’ som måste lappas. Eftersom det befann sig i en av de främre tänderna användes en vit fyllning istället för den traditionella amalgamfyllningen. Jag gavs en spruta i käkbenet med smärtstillande medel, men fick en reaktion mot detta medel! Jag sade åt tandläkaren att jag inte mådde så bra, kände mig yr och illamående och var inte så säker på att jag skulle klara av denna lappning, Proceduren avbröts och jag sattes upp så att jag skulle börja må bättre. Min stackars mage mådde dåligt och jag var rädd att jag skulle kasta upp. Lyckligtvis gick reaktionen över på ungefär 15-20 min och efter det kunde ‘hålet’ lappas. Anteckningar gjordes i mina papper att inte ge mig denna medicin. Reaktionen, som tydligen är rätt vanlig, skrevs också ner, så nu vet vi vad som kan hända under en helt enkel vanlig rutinbedövning. Idag låg jag bara och mer eller mindre och slappade medan tandköterskan tog hand om mina tänder.
Dock gick dagens rutinbesök helt ensligt planerna och det fanns alltså inte mycket att göra för tandläkaren, som förresten heter Salo i efternamn! 😉
Här nedan syns Lillan på repet. En lycklig Lillan som, tillsammans med sina övriga kompisar i gymnastikgruppen, fick klättra uppför repet i lördags. Det var första gången hittills under hösten som gymnastikeleverna gjorde detta och de tyckte detta var så skoj!
Lillan, som av naturen alltid älskat att klättra, njöt i fulla drag av denna övning. Dock menade hon att det minsann är svårare än vad det ser ut. Detta kan den ‘Med-fötterna- helst-på-jorden-mamman helt klart förstå! Jag har aldrig varit ngn klätterapa, inte som liten heller. Det där med klättring fick min 2.5 år yngre syrra stå för istället…. 🙂
Mitt i livet – mitt liv
Let' blog
Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.
Låt någon annan göra jobbet
The official page of the artist created to host the project 'CUT OFF'.
Ett år på stugan och hemslöjd
Kamp och glädje - så är livet.
Där en glad hundägare håller hov men ingen blir utskälld...
En vanlig Kärring på Spanienäventyr.
This WordPress.com site is the cat’s pajamas
News and views from my part of the world
Min blogg om små pauser från vardagen till blogg
Suomi-Seura ry:n blogi
Världen är stor men Skåne är större
Ibland gnistrar det till
Mitt i livet – mitt liv
Let' blog
Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.
Låt någon annan göra jobbet
The official page of the artist created to host the project 'CUT OFF'.
Ett år på stugan och hemslöjd
Kamp och glädje - så är livet.
Där en glad hundägare håller hov men ingen blir utskälld...
En vanlig Kärring på Spanienäventyr.
This WordPress.com site is the cat’s pajamas
News and views from my part of the world
Min blogg om små pauser från vardagen till blogg
Suomi-Seura ry:n blogi
Världen är stor men Skåne är större
Ibland gnistrar det till
