Blä för kyla!

Det är kallare här i Mellanvästern än vad det är i Alaska för tillfället och skolorna hålls stängda både idag, måndag och i morgon, tisdag. Barenen har varit hemma sedan i torsdags och kvicksilvret stiger inte under -27 på nätterna eller under -25 på dagarna. Kombinerat med de hårda, kalla vindarna blir det en trevlig temperatur på -40 och inga skolor vill ta risken att ha en elev stå för länge och vänta på skolbussen. Följaktligen ledigt!

Något annat som inte alltid fungerar så bra när det blir så här kallt så här länge är bilarna! Detta samhälle är byggt runt bilen och har man inte en pålitlig automobil, är det inte så lätt alla gånger.

Detta fick vi erfara i kväll. Maken jobbade en maratondag på 13 timmar och när han kom ut till parkeringsplatsen och den väntande röda bilen, ville den inte starta. Alls. Han bad om hjälp från en parkeringsservice på sjukhuset, men de lyckades inte heller starta den. Alltså fick jag ett SMS av honom eftersom  vår familjebil, Honda Odyeesey startade och kuskade runt mig och barnen till deras kvällsaktiviteter hur fint som helst.

Följaktligen tog jag barnens till deras pianolektioner. Medan de äldre två var på piano åkte Lillan och jag till bibban och lånade en hel massa nya böcker. Hon har börjat läsa så smått, så nu gäller det att hålla det nya intresset vid liv. Massor med böcker om Barbie, ballerinor, prinsessor och djur kommer nu hem till oss. Likaså i kväll! Efter bibban åkte vi för att hämta syskonen och så kuskade vi den äldre Dottern till hennes danslektion och sedan vidare till Makens sjukhus. Han var glad att se oss, men var inte lika glad efter att ha satt kablar mellan de båda bilarna och inget hände när han försökte starta sin bil. Det tog 30 minuter inan han äntligen fick sin bil startad! Då var han mer än lovligt trött och irriterad och jag tog hand om den ‘sjuka’ bilen och han fick köra hem i Hondan med barnen. Medan han gjorde det, tog jag hans bil ut på långkörning för att värma opp denna stackars bil som hade stått stilla och kall hela, denna långa,iskalla dag.  Efter en halvtimmes körning, styrde jag kosan mot den lokala ishallen och danslektionen för att hämta Dottern.( De tränar i en dansstudio ovanför rinken.)  När jag kom fram till ishallen stannade jag kvar i bilen och väntade på Dottern utan att stänga av motorn. Jag trodde nog att batteriet hade fått laddas tillräckligt, men ville inte ta risken att inte kunna komma iväg igen.

Dock gick allting som jag hade hoppats. Dottern kom ut och vi körde hela vägen hem utan problem och jag kunde parkera en mycket gladare och varmare bil  i garaget för natten.  Nu återstår bara att se hur den mår i morgon eftersom de helt löjliga köldgraderna fortsätter…Suck!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.